Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 346 —
Vid delta blygsamma men frimodiga tilltal, vid
den plötsliga glansen af så stolta och kyska behag»
började Konungen, liksom förvirrad, liksom
underkufvad, stil|a sin vrede, och mildrade sin grymma
uppsyn. Om bon haft mindre strängbet i ansigtet, eller
ban i själen, så lindé ban fattal kärlek för henne;
men en bister skönhet intager ej ett bistert hjerta,
och smek är kärlekens föda.
Antingen var det häpnad, eller var det makten
af hennes behag, eller var det vällust, men kärlek var
det icke, som rörde det grofva hjertat. "Berätta mig
allt, sade ban till henne; se, jag ger redan befallning,
att intet ondt må vederfaras ditt Christna Folk." Och
hon svarade: "Den brottslige står för din åsyn;
stölden, Herre, är denna handens verk; jag har röfvat
bilden, jag är den som du söker, och mig bör du
straffa."
Så afvände hon den allmänna faran, i det hon
modigt uppoffrade sig sjelf, och gjorde sig ensam
o-lycklig. Hvilken stolt och ädel osanning, eller var
sanningen någonsin så vacker, så beundransvärd?
Tyrannen, ett ögonblick tvehågsen, lamnar sig icke så
hastigt, som vanligt, åt sin ursinniga vrede. Han
ransakar henne sålunda: "Jag vill, att du for mig
upptäcker, hvem som rådt dig och hvem som hjelpt dig
i denna sak."
"Jag har icke velat, svarar hon honom, göra
någon annan i ringaste måtto delaktig af min ära. Ensam
har jag varit medvetande af min hemlighet, ensam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
