Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mera verkligt genie, än hos en Miniatur-Målare
kunde förmodas, och han gaf den bild han skulle
framställa ett oändligt rörande utseende, sora omojligt
kunde fela att väcka det lifligaste intresse for originalet,
till och med hos ilen som förut ej hade karit
detsamma. Detta var så mycket mera undransvärdt, som
porträttet måste göras ovanligt litet, för att kunna
nyttjas efter önskan; ty det skulle infattas i den förut
omtalta ringen. Eduard fann äfven till denna
infattning en utmärkt skicklig konstnär. Den sten, 6om
betäckte urverket, blef borttagen, och porträttet
sattes i stället, men med en konst som är näftan
otrolig. Porträttet blef nemligen gömdt i en boett; denna
boett sattes i förbindelse med urverket, så att den
skulle öppna sig af sig sjelf, och hela inrättningen
gjordes så sammanhängande, alt hvar gång som uret
stack timmarna i fingret, öppnade sig äfven boetten
och porträttet syntes, men blott för ett ögonblick,
eller så länge som urets stickning räckte, hvarefter
den straxt åter tillslöt sig. För att gifva det hela ett
vackrare utseende, och bättre dölja hemligheten,
betäcktes slutligen boetten med rosenstenar, som voro
så satta att de ej hindrade dess öppning. Detta
konstverk tänkte Eduard gifva sin älskarinna till Julklapp,
men det blef för sent färdigt, och han måste gömma
det till Nyårsgåfva. Om det hade den lyckliga
verkan han lofvade sig deraf, var det i alla fall ej för
lent; men om hans väntan bedrog honom, och han
således måste öfvergifva allt hopp om sällhet på
jorden, kom det alltid för bittida.
(Forts. e. a. g.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
