Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 2.
Sofrosyne.
Ett Blad. för Svenska Fruntimmer.
Stockholm den 17 Februari 181 G.
************* JSOiHf »**»**»***«* »****************#
Nyårsgåfvan.
(Fortsättning.)
Alla
njutningar här i verlden hafva endast af
nyheten sitt förnämsta behag, och förlora sin retelse
genom vanan. Si var det äfven med Fredrikas ring.
Den förtjusuing hon i början hade känt vid dess
betraktande, förvandlades småningom i en lugnare
förnöjelse, och slutligen i liknöjdhet. Ännu mer: det
var vid mänga tillfällen hon fann besvärligt att bära
denna besynnerliga ring. När hon var i sällskap, och
hon var det nästan dagligen, måste hon beständigt
vara på sin vakt, och hvar timma hålla sig i
beredskap att gömma handen, för att ej väcka allmän
uppmärksamhet och synas löjlig. Och stundom hände det
likväl, att hon glömde sig, eller att ringen öppnades
innan hon förmodat det, hvilket sällan aflopp utan
spefulla ord eller blickar af de närvarande. Hon
måste således fördubbla sin varsamhet; men om hon
derigenom undgick raljeriet, så fann hon sig i stället dömd
till ett Ivång, som skulle synts hvar och en annan
odrägligt. Och jag vädjar till alla mina Läsarinnor;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
