Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 10.
Sofrosyne.
Blad för Svenska Fruntimmer.
***** »a****************************************
Stockholm hen 6 Aprii.r. 18 iG.
***********************************************
Om Vanan.
M an fäster i allmänhet för litet uppmiiiksamhet pä
vanan, och dess välde är likväl en af de starkaste
driffjädrar till våra handlingar. Mari säger ganska
ofta: det är blott en elak vana hos honom, som ban
snart skall befria sig ifrån; det är irigen elak karl,’
men han är svag, han beherrskas af vanan; man bör
förlåta honom det der, han gör det icke med flit, det
är så hans vana o. s. v. Men är det icke just
vanorna, som utgöra en menniskas seder och karakter,
likasom vanan af behagliga eller obehagliga
ansigtes-rörelser utgöra fysionomien? är det icke med rätia
man säger, att vanan är andra naturen? och är den
icke stundom så införlifvad med den första, att de
svårligen kunna åtskiljas? En menniska är icke lastful],
för det hon en gång felat; hon är icke dygdig, för
det hon gjort en god gerning; men var.an vid det
e-na eller andra gör hennas karakter ond eller god, w.ht
s|älen far derigenom en böjelse till ondt eller godt,
som ej sedan utan stor svårighet kan utrotas. Jag vet
att lasten ej består ensamt i elaka vanor; jag vet, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
