Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
— 107 —
vanan trotsar Negern de varma zonernas brand, och
Lappen polens is; en Cenobiter-munk, en Fakir
söndersliter med förnöjelse sin egen kropp; en
landtbrukare uthärdar alla mödor; en soldat trotsar plågorna
och döden. För den rike deremot blir genom vanan
sjelfva öfverflodet ett behof, ock vekligheten en
nödvändighet.
Vanan utöfvar således sitt välde öfver allt och
alla. Vanan af vissa själens rörelser ger ocksä
an-sigtets muskler ett uttryck, som småningom öfvergår
till varaktighet och aldrig mer utplånas. Det är
härigenom man så ofta läser en menniskas karakter i dess
anletsdrag. Se detta upphöjda hufvud, dessa krökta
ögonbryn, denna uppdragna läpp; Ni igenkänner
deruti högmodets och föraktets min. Se dessa mörka ö_
gon, denna hopsnörpta mun, dessa rynkade ögonbryn;
de förkunna ett • häftigt och elakt lynne. Se detta
tvungna smålöje, dessa halft öppnade ögon, dessa
rädda blickar som sky att möta Edra? upptäcker Ni ej
deruti falskheten och bedrägeriet P Andra ansigfesdrag
utmärka åter vreden, fruktan, munterheten,
melankolien; med ett ord, den som ger akt härpå, skall ofta af
fysionomien kunna dömma till karakteren.
Vanan förföljer oss i alla lifvets belägenheter,
och stundom lemnar den oss icke en gång vid dödens
annalkande. En namnkunnig Grammaticus, som låg
på 6*1 n dödssäng , kunde ej afhålla sig att rätta ett
o-grammatikaliskt uttryck, som hans Läkare fällde; det
•var de sista ord han sade, och några minuter
derefter dog han. En annan var så van vid ett noggrant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
