Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
va åter den stilla lycka, som den skulle för alltid
beröfva dig."
- :: Vi i* ’
Amlcn tystnade. Men Zulmas ansigte visade
ej, att hon var öfvertygad. Hennes ögon voro
orörligt fästade på jorden; hon teg.
"Jag läser i dina tankar," fortfor anden; "du
föraktar det råd jag gifvit dig. Nå väl, din önskan må
blifva uppfylld." Härvid rörde anden Zulma med
sin staf, och sade till henne: "Spegla dig i bäcken,
som rinner der nere, och säg mig, om du ät nöjd."
Huru stor var icke Zulmas glädje, då hon
betraktade sig i den klara vattenytan, och såg bela den
förändring hennes utseende undergått! Hon förenade
alla behag, som kunna tillhöra den mest förtjusande
skönhet. Hon ville betyga sin tacksamhet för denna
makalösa förvandling, men anden var ^edan
försvun-svunnen. Hon flög straxt till Hamet, hvars hjerta
hon nu var säker att vinna.
Hennes hopp blef icke bedraget. Hamet,
förblindad af hennes skönhet, glömde de eder ban
svurit Alzir, och egnade sin dyrkan åt Zulrna, som
med hänryckning afhörde hans kärleksförklaring, och
samtyckte att gifta sig med honom, så snart Kalifen
bifallit deras förening. Men Kalifen uppsköt länge
under åtskilliga förevändningar sin favorits giftermål,
och Hamets ansigte röjde, hvar gång han kom ifrån
Kalifen, en djup sorg, som han ej kunde dölja
under de ömmaste samtal med sin älskarinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
