Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 173.
Sofvo syne.
Stockholm den i Juni 181Ö.
Något om Pasqviller.
13egreppet om pasqviller och smädeskrifter torde hos
måuga ännu vara obestämdt, och det kan derföre
vara intressant att se, huru Engelsmännen resonera
derom. Herr Broughain, en af de lagkunnigaste min
i England, har nyligen i Brittiska Parlamentet gjort
en motion om några ändringar i författningarne mot
pasqviller, hvilka ban ansåg biistfälliga i synnerhet
i det afseendet, att de straffade en skrift lika strängt,
antingen den innehöll de mest sanna och grundidé
beskyllningar, eller de lögnfullaste smädelser. ’ Oin
det skrifves", sade han bland annat, "antingen mot
Regeringen eller en privat någonting förolämpande och
skändligt, så borde väl framför allt tagas i
betraktande, om det är sant eller icke. Visserligen urskuldar
det ej pasqvillanten, att hvad han sagt är sanning,
och brottslig är han i alla fall, ty han har sagt det
af elakhet; men utan tvifvel är den vida brottsligare,
som gör alldeles falska och uppdiktade beskyllningar.
Domstolen bör derföre allraförst undersöka, om de
tillvitelser, som blifvit gjorda, äro grundade eller ej,
för att kunna rätt bedömma pasqvillantens uppsåt. Men
efter nu gällande författningar, anser man aldrig för
något väsendtlig!, om ett pasqvill innehåller sanning
eller osanning, och det tillåtes derföre aldrig, att
bevisa sina beskyllningar. Hvem finner ej att detta är
orätt? Om någon publicerar en smädeskrift emot en
annan, så ursäktar det honom icke, att denne skrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
