Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:ö 23.
Sofrosynè.
******S*****************************************
Stockholm den 8 Jüni i8iG.
c*************tf ***************** ****************
Om National-karakterer.
Af Hu ine.
I allmänhet dömmer man ganska ytligt om
National-karakterer, och vill gerna drifva dem till ytterlighet;
sedan man en gång fastställt deri princip, att ett lrolk
är bedrägligt eller fegt eller okunnigtf vill man ej
medgifva något undantag derifrån, utan inbegriper alla
individuer under samma karakter. Män af eftertänka
kunna ej gilla dessa allmänna omdömen, ehuru rnan
måste tillstå, att hvar Nalion har sitt särskilta sätt att
vara, och att några vissa egenskaper träffjj ofiare hos
ett Folk än hos eu annat. Till ex. landtfolket i
Sveitz är visserligen mer ärligt än samma folkklass uti
Irland, och den som är klok, tager utan tvifvel denna
omständighet i betraktande, då fråga är om alt
förtro sig till endera delen. Men huru ofia finner man
iche äfven motsatta exempel? En Fransos är väl i
allmänhet mer qvick och glädtig än en Spanior; men
Cervantes var likväl född i Spanien. En Engelsman har
nian tvifvel mer sinrikbet än en Dansk, men Tycho
Brahe var likväl bördig från Danmark.
Till dessa olika Nationalkarakiereruppgifvas
särskilta orsaker, en del fysiska, en del moraliska. Med
moraliska orsaker menar jag alla sådana omständigheter,
som kunna verka på tänkes&ttet, och derigenom gora
vissa egenskaper vanliga hos ett Folk. Sådana äro
Regeringssättets beskaffenhet, allmänna ärendenas gång,
Nationens förhållande till sina grannar såsom öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>