Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Barbareskernc.
En Engelsk Tidning innehåller, i afseende pS
Bri|tiska Begeringens efterlåtenhet mot desse
sjöröfvare, följande artikel:
"Det är med största ledsnad vi nödgas
tillkännagifva, alt det vilda och omenskliga krig, som fnm
långliga lider blifvit fördt af de Barbariska Staterne
mor bela Christenheten, efter all liknelse kommer att
Snnu i flera århundraden fortsättas. Uppkommet
under Medeltidens mörker, har det ensamt bland alla
dess inrättningar bibehållit sig och tillväxt i ryslighet,
medan allt, som varit nyttigt och för menskligheten
välgörande, gått förloradt. Chevaleriets förträflliga
anda har längesedan utslocknat, men det vilda begäret
efter rof, som på samma tid uppkom, lefver ännu
och synes dagligen vinna mer styrka. Alt dömma
efter Lörd Exmouths förhållande mot Algier, synes
han blifvit skickad till Medelhafvet, snarare som en
värderingsman för att uppskatta Christna slafvar, än
som befälhafvare öfver en mäktig Engelsk Flotta.
Ehuru ban kommenderar ett skepp af g8, och tolf af
71 kanoner, och har om bord en talrik Corps
Brittiska troppar, lyckönskar ban sig att hafva fått köpa af
Deyen alla Genuesiska slafvar för 500 Riks:dr stycket,
och de Neapolitanska för dubbelt så mycket. I sitt
bref till Konungen af Neapel talar ban i en
triumferande ton om sin lyckliga handel, och anhåller om
penningarnes snara öfversändànde med en så ängslig
ifver, att bela saken får dt-iigenom det fullkomligaste
uiseende af en handels spekulation. Vi förmoda, att
Lörd Exmouth skall under resten af sommaren äfven
bestämma priset på Venetianerne, Toscanas och
Kyrkostatens inbvggare m. fi. Det blir intressant att se,
huru många Piastrar hvardera anses vara värd, och
om man dervid tar i beräkning hvars och ens
förstånd eller snille, hans förmögenhet, hans kärlek fös
»in familj, sitt fädernesland, sin ßeligion o. s. v»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
