Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- N:o 27.
Sofrosyne.
Stockholm den 24 Augusti 1816.
Samtal i de Dödas Rike mellan Carl XII
och Carl August.
C_/arl XII, Välkommen, ädle man; du är värd att
vipptagas i vår krets. Ditt namn skall ej länge lefva
på jorden, men här känna vi ditt värde.
Carl August. En sådan helsning af den störste
man, som jorden burit, är en ljuf inledning till det
bättre lifvet. Men det är h^r jag hoppas föitjena den.
Min jordiska bana har ej lemnat mig tillfälle att
utföra det goda jag önskat.
Carl XII. Sådan är allas vår lott. Men vi
verka rnest efter döden, och ofta långt derefter. Först
efter ett århundrades forlopp har mitt namn och min
anda börjat verka, och ändå alltför ofullkomligt. Utan
en annan än min inflytelse hade kanhända dessa begge
Folk, som Naturen förenat, ännu varit åtskilda.
Carl
August. Åtminstone hade de ej varit i ett
så sjelfständigt förhållande till hvarandra.
Carl XII. Se der likväl hvad jag minst gillar,
hvad som mest strider mot mina planer. Det är icke
min anda, som stiftat denna förening.
Carl August. Det är min anda som stiftat, min
anda som skall uppehålla den, och jag tror att ingen
kunnat vara skickligare medlare mellan tvenne sådana
Folk, än den, som lika älskande och lika älskad af
dem begge, haft det enda syftemål att tilldela dem
begge lika rätt, och göra deras förening lika angenäm
för begge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
