Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 274 —
gen som äger minsta aning om hvad Gud är, skall
föreställa sig att detta sker sàsorn en Konung tillsätter
Höfdingar öfver sina provinser, emedan han ej kan
hirina sjelf bestyra allt, utan snarare emedan alla
skapade varelser måste hafva en verkningskrets der de
skola prnfvas. Det är Gud aliena, som verkar allt
uti verlden, ingenting kommer utan af Honom; men
an Han gor allt hvad som sker genom en oändlig
kedja af liia väsenden, ifrån menniskan ända upp till
Skapelsens Thum, hvem kan förkasta en sä
hänförande tanke? Och vi, som dä utgöra sista länken
af denna kedja, vi som knappt kunna göra oss en ide
om dessa osynliga veihlar, långt mindre om Guds
rnajesüit, oss är Itkva I gifvet det tröstefulla hopp, att
vi skola en gång skåda Gud ansigte mot ansigte, som
Skriften talar, och i fläns Itike njuta en evig fröjd.
Hvad vill det annat s.iga, än att vi skola genom
o-ändlighetens rymder upplyftas ända till klar
kännedom af Gud, och i en högre verld af fullkomligt fri
orh rtn kärlek verka efter Hans vilja, Men huru
skola vi lyftas till denna höjd? är det på jorden vi
kunna blifva den värdige? Visserligen skola vi ernå
den man all vår förtjenst, verkan eller värdighet,
genom Guds nåd allena; men åtminstone skola vi först
beredas dertill. Denna klarhet kan ej på ën gång slå
värt oga, denna fullkomlighet kan ej i ett ögonblick
blifva vår del. Småningom och gradvis måste vi höja
oss kanhända genom otaliga verldar, innan vi hirina
till klarhetens region. Denna mening, långt ifrån att
strida mot den Gudomliga Uppenbarelsen, är tvertom
alldeles instämmande dermed. Först pä ytiersia dagen
skola menniskorna blifva delaktige af den evi^a
lycksaligheten; men inlilldess skola dock våra själar vara
hos Gud, det vill säga, i Guds tjenst, verkande till
Hans förhärligande och Hans viljas utförande, till sin
egen och mensklighetens förädling. Ty hvilket
föremål kan vara närmare för deras verksamhet, än ut-
«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
