BERG, A. B. blev 1922 sekreterare, var 1924—31 intendent i Filharmonisk selskap i Oslo och skrev dess historia, Boken om Filharmonien (1929). H. K. Beré, eg. Bergström, Aina S y 1-v a n, operettsångerska (f. 1913 “/12), turnerade efter studier vid MK i Stockholm samt i Tyskland och Italien med olika operettsällskap. Hon har även gjort ett antal grammofoninspelningar och framträtt i radio. A. L-y Be'rendsen Nathan, Mathilde, ->Na-than. Be'rendsen-Prii, Carmen, ->Prii. Berendt, Nicolai, dansk musiker (1826 —89). B. debuterade 1846 som pianist, vistades därefter en följd av år i Tyskland men återvände till Köpenhamn och var 1862—83 kördirigent i synagogan. Verk: Sångspelet Hjertet paa Pröve (1860), tillfällighetskantater, psalmmelodier till sängen i synagogan, sånger och mindre pianostycken. Sch. Berens, Gustaf Herman, kapellmästare och tonsättare (1862—1928), son till H. J. B. — B., som fick sin utbildning vid MK i Stockholm, var repetitör vid K. teatern 1898—1907 och 1910—1924 samt kapellmästare där 1908—10. Han verkade även vid operettscener i Stockholm och Danmark. — LMA 1921. Litteris et arti-bus 1922. Verk: Operetterna I ungdomens vår (1889) och Prinsessa för en dag (1890), musik till sagospelen Hin och smålänningen (1888) och John Blund (s. å.) samt sånger och tillfällig-hetsmusik. A. L-y Berens, Hermann Johann, svensk tonsättare och pianist av tysk börd (1826 —80), far till G. H. B. — B. blev 1860 kapellmästare vid Mindre, sedermera Dramatiska teatern i Stockholm samt 1861 tf. och 1868 ord. lärare i komposition och instrumentation vid MK i Stockholm. Han var en för sin tid framstående pianopedagog, vilket han dokumenterat bl. a. i sin Neueste Schule der Geläufig-keit. Som tonsättare var B. mycket produktiv; i hans musik härska företrädesvis ljusa och lätta stämningar, här och där med stänk av sentimentalitet. — LMA 1864. Prof. 1868. Elev av sin far, flöjtisten och tonsättaren Carl B. (1801—87) i Hamburg, och av Reis- Niels Viggo Bentzon. Hermann Berens d. ä. siger i Dresden kem B. 1847 till Stockholm, där han bl. a. arrangerade offentliga kammarmusikaftnar. Han blev 1849 musikdir. vid Livreg:ts husarkår i Örebro, där han kvarstod till 1860. Hans kompositioner omfatta huvudsakligen pianomusik, sånger och dramatisk musik. Bland hans operor märkes Violetta (1855). Inom kammarmusiken odlade han en egendomlig form, kallad Gesellschaftsquartett, för piano fyra händer, violin och violoncell. Verk: Operorna Lully och Quinault (1859), En utflykt i det gröna (1862), Riccardo (1869) o. a. Litt.: Nekrolog i tidskr. Svea 1881. F. H. T. Berentz, Inga Sofie, svensk operettsångerska av norsk börd (f. 187 5 23/i2), tillhörde under 1900-talets första decennium stockholmspublikens mest firade subretter. Hon var 1898—1914 engagerad vid de Ranftska operettscenerna. B., som fått sin utbildning i Norge och Sverige för bl. a. Signe Hebbe, debuterade i Oslo 1897 som Denise i Lilla helgonet. Roller: Orestes i Sköna Helena, Fragoletto i Frihetsbröderna, Manuela i Farinelli, Serpolette i Cornevilles klockor, Molly i Geishan och Valencienne i Den glada änkan. A. L-y Berezo'vskij, N i k o 1 a j T., rysk tonsättare (f. 1900 17/ö). B. bosatte sig 1922 i New York, där han bl. a. är verksam som violinist och dirigent samt sedan 1937 medlem av Coolidge String Quartett. Verk: 4 symfonier, en sinfonietta, en violin- och en violoncellkonsert samt kammarmusik m. m. M. S. Berg, Christian Adolf, norsk kontra-basist (1877—1930), framstående organisatör. Som ordf, i Norsk musikerförbund 1916—28 fick B. stort inflytande vid bildandet av Filharmonisk orkester, vars styrelseledamot han var från 1921 till sin död; därjämte ordf, i dess orkesterkommitté. 433 434