BJÖRLING, J. B., som är utrustad med en väl-klingande, fyllig stämma, har visat sig som en utmärkt framställare av speciellt karaktärs- och komiska roller. Han utgav 1945 en biografisk studie över brodern: Jussi. Boken om storebror. — B. har uppburit Christine Nilssons stipendium. Roller (utom nämnda): Lyonel i Martha, Loge i Rhenguldet, greve Almaviva i Barberaren i Sevilla, Wilhelm Meister i Mignon, Erik i Värmlänningarna, Golo i Genoveva (N. Berg) o. a. G. P. Björling, Johan (Jussi) Jonatan, operasångare, tenor (f. 1911 2/2 i Stora Tuna), son till D. B. och bror till G. B., tillhör f. n. eliten av världens tenorsångare, lika berömd genom sina sceniska framträdanden som genom sina grammofon-insjungningar. Som få nutida svenska sångare har Björling levandegjort vår operascens stolta traditioner från Arnold-sons, Ödmanns och Stockmans dagar. I likhet med dessa har hans repertoar främst varit bunden till italiensk och fransk opera med tyngdpunkter i Verdis (hertigen i Rigoletto, Richard i Maskeradbalen, Ra- damès i Aida), Puccinis (Rodolphe i Bo-hème) och den franska romantiska operans skapelser (titelr. i Faust, Romeo i Romeo och Julia, hans kanske främsta roll). Hans konst verkar framför allt genom en underskön, varm stämma av ovanlig volym och böjlighet, lika utmärkt i recitativet som i bel canto, vartill kommer ett tekniskt oklanderligt föredrag, fritt från alla ovidkommande tillsatser och egenmäktiga tillägg. Ett dämpat men besjälat spel skänker hans bästa rollskapelser en äkta, okonstlad mänsklighet. — Hovsångare 1944. Litteris et artibus 1945. Sin första och grundläggande utbildning erhöll Björling av fadern, och redan vid fem års ålder deltog han i Björlingska kvartettens turnéer. Efter faderns död 1926 prövade han olika yrken, innan han 1928 antogs som elev vid MK i Stockholm. Studierna fortsattes 1930—31 vid operaskolan, där Forsell blev en förstående lärare, som på allt sätt främjade hans utveckling. Jussi Björling som Romeo i Romeo och Julia. Är 1930 debuterade Björling på K. teatern som Don Ottavio i Don Juan — mot Forsell i titelrollen. Rösten väckte uppmärksamhet, men kritiken efterlyste en friare dramatisk aktion. Under hela engagemangstiden vid Stockholms-operan (1931—39) blevo sångarens prestationer i stort sett bedömda på liknande sätt. Redan 1933 gästade Björling Köpenhamn och inledde så raden av framgångsrika gästspel, som fört honom till Europas och USA:s konstmetropoler och gjort hans namn till ett av samtidens berömdaste i sitt fack. Till Metropolitan har han från 1938 varit knuten med upprepade kontrakt, senast 1945/46 och 1947/48. På La Scala uppträdde han 1940 och 1946. Till sin gärning som operasångare har Björling även fogat en ansenlig konsertsångarverk-samhet, omfattande både klassisk och modern romanssång (även svensk), samt solopartier i större körverk (Beethovens D-durmässa, Verdis Requiem etc.). Som grammofonsångare har han förvärvat en enastående popularitet med över 50-talet insjungna plattor. Han har också medverkat i film (Fram för framgång, 1937). Roller (de mest betydande även på originalspråken): Belmonte i Enleveringen ur seraljen, 521 522