BLISS Bremen, Koblenz och Bonn och disputerade 1913 på avh. Studien zur Ulmer Musikgeschichte im 17. Jahrhundert. Han har även framträtt som tonsättare med orkester- och kammarmusik, körverk, sånger, pianokompositioner etc. Skrifter: Versuch iiber die musikalische Form (i Sandberger-Festschrift 1918); Die musikali-schen Probleme der Gegenwart und ihre Lösung (1920); Die Überwindung der musikalischen Impotenz (1920); Grundzüge der musikalischen Formenlehre (1926); Melodielehre als Einführ-ung in die Musiktheorie (1931); Mendelssohn, Meyerbeer, Mahler. 3 Kapitel Judentum in der Musik etc. (1938) o. a. G. P. Bleyle [blaHa], Karl, österrikisk tonsättare (f. 1880 7/5), har studerat i Stuttgart och München (Thuille). Hans alstring utmärkes av en folklig friskhet och omfattar verk inom tonkonstens alla områden. Framför allt ha hans körverk vunnit beaktande. Verk: Operorna Der Hochzeiter (Stuttgart 1923) och Der Teufels-steg (Rostock 1924); symfoni nr 1 c-moll op. 1 (1905), uvertyren Reineke Fuchs (1939), en violinkonsert, en violoncellkonsert (1936) o. a. orkesterverk; An den Mistral (Nietzsche; 1905), Zarathustra-Chorwerk, Ein Harfenklang, Requiem (Hebbel) m. fl. verk för manskör med orkester; kammarmusik; verk för kör a cap., sånger, pianostycken m. m. G. B. Blidberg, Per Fredrik, tonsättare (1785—1866), protokollsekreterare i lant-försvarsdepartementet 1817. B. ägnade sig vid sidan därav åt musik och var en tid även musikkritiker i Dagligt Allehanda. Under sina skolår i Linköping erhöll han musikundervisning av A. Miklin och bedrev sedan studier vid Uppsala univ. Som kompositör har han skrivit sånger i tidens »täcka», klassiskt-för-romantiska stil. — LMA 1848. F.H.T. Blindklav, en del av orgelns spelmekanik: i slejf lådsorgeln bestående av smala träarmar, tangenter, under slejflådan, en för varje spel ventil; i den pneumatiska orgeln av reläbälgar. B.W. Blindnotskrift. Den bästa lösningen hittills utgör den anaglyptografi, som den franske blindläraren Louis Braille (1809 —52) uppfann 1839. Denne använder ett 533 system av upphöjda punkter i olika kombinationer: cdefgahc Ytterligare punkter ange oktavläge, rytmiska värden, pauser, accidentaler m. m. Senare reformförsök ha åsyftat dels en förfining av Brailles notskrift ss. G. Abreus system (1856), dels en förenkling därav, t. ex. engelsmannen Sterickers, och dels en återgång till vanlig notering i relief som hos Krage-Kuntz. Dock har Brailles b. hittills väl hävdat sin ställning. — Äldre försök anknöto till sedvanlig notering, t. ex. då Rameau prövade ett linjesystem i relief med nottecknen fästade i hakar. Möjligheten till musikstudier för blinda är av stor vikt såväl humanitärt som med tanke på den roll de blinda spelat i musiken, vilket bevisas av namn som Landino, Paumann, Squar-cialupi, Schlick och Salinas m. fl. i äldre tid. C.-A. M. Blindpipa kallas en ej ljudande pipa i orgelfasaden. Blindpipor förekomma i äldre orgelfasader som utfyllande pipor inom fält, vilka ur dekorativ synpunkt smycka den i övrigt ljudande pipfasaden. Nyare orgelfasader utfyllas vanligtvis uteslutande av blindpipor. B. W. Blindregister utgöres av en list på orgelns slejflåda. En registerslejf löper mellan tvenne b. På b. vila slejflådans pipstockar. B.W. Bliss, Arthur Edward Drummond, engelsk tonsättare (f. 1891 2/8), en av den nyare engelska tonkonstens främsta företrädare, vars modernt präglade verk ha en frisk och oakademisk fläkt, färg och livfullhet. Efter studier för Stanford, Vaughan Williams och Holst vid Royal College of Music i London har Bliss verkat som lärare där 1921—22. Han fick sin utbildning avbruten av det första världskriget men kompletterade den senare genom självstudier. Åren 1942—44 var han musikchef vid BBC. Omkr. år 1920 komponerade Bliss ett flertal verk för röster och instrument i olika originella kombinationer och framstod som en modernt inriktad, uppfinningsrik experimentator. Samma drag präglar också hans »färgsymfoni», A colour symphony (1922), och över huvud taget flertalet av hans kompositioner. Han har emellertid påtagligt mognat till större gedigenhet och personlig uttryckskraft. Till hans mest betydande verk höra vidare den stora körsym-fonin Morning heroes (till text av en rad krigs- 534