VON BLON Blomberg, Gunnar Albert Daniel, musiker (f. 1906 9/8), banktjänsteman. B. ledde 1935—40 Frälsningsarméns i Stockholm 1. kårs hornmusikkår, där han sedan 1918 varit musikant. B., som avlade organistex. i Växjö 1928, har bedrivit pianostudier för G. Nordqvist och Haqui-nius. Verk: En söndagskväll på Frälsningsarmén, Frälsningsappell, En underbar källa, Hyfrydol, meditation, o. a. kompositioner för blåsorkes-ter, piano samt violin och piano. P. A. Blomberg, Petrus (Per) Fredrik August, organist (1841—1907), debuterade som operasångare i Helsingfors och var bl. a. medlem av Luttemanska kvartetten samt deltog i sångarfärderna till Paris 1867 och 1878. B. har även skrivit musiken till uppsalaspexet Mohrens sista suck (1865; tills, m. J. Bagge). Ä.L-y Blomdahl, Karl Birger, tonsättare (f. 1916 10/io). B. har framträtt som dirigent, bl. a. i svensk radio och med egna verk i Konsertföreningen i Stockholm 1946. Han är elev till Hilding Rosenberg (komposition) samt studerade vid MH i Stockholm för Mann (dirigering) och Barkel (ensem-blespelning samt för Wöldike. Åren 1946 —47 bedrev han även studier i Paris och Rom. I sin tidigare produktion visar B. påverkan såväl från Carl Nielsen och Sibelius som sin lärare Rosenberg men har senare arbetat sig fram till en mera självständig, utpräglat polyfon stil, närmast med Hindemith som förebild. — Statens tonsättarstipendium 1941—42. Verk: Altviolinkonsert (1941), Konsertuvertyr (1940), Symfoniska danser (1941), Symfoni nr 1 (1943), Concerto grosso (1944), Teatersvit nr 1 (1939), Konsert för violin och stråkorkester (1946), Symfoni nr 2 (1947); två stråkkvartetter (1939, 1948), trio för träblåsare, stråktrio och tersetter, en svit för violoncell och piano (1944) och en för fagott och piano (1945) m. m. Litt.: I. Bengtsson, Den unga svenska musiken (i DMT 1948). G. B. Blomé, Olga Emma Kristina Elisabet, sångerska, sopran (f. 188 8 24/7), känd 541 främst som Wagnersångerska. B. tillhörde under sin glanstid olika scener i Tyskland och Schweiz, bl. a. Basel 1916—18 och Stuttgart 1918—26, samt sjöng Brynhilde i Niebelungens ring vid Bayreuth-spelen 1924 och 25. — Kammersängerin 1922. B. genomgick MK (sång för Dagmar Möller) och operaskolan i Stockholm och debuterade 1910 på K. teatern därstädes som Margareta i Mefistofeles och Elsa i Lohengrin. Efter 1926 övergick hon till konserterande och sångpeda-gogisk verksamhet, huvudsakligen i Tyskland. G. P. Blomqvist, Joel, frikyrklig diktare och tonsättare (1840—1930). B. arbetade som kolportör i Uppsala stadsmission men var egentligen tapetserare. B. utgav bl. a. Sabbatsklockan (1877—78), Fridstoner (1879—82), Hemlandstoner (1891) m. fl. sångsaml., ofta även till egna melodier, samt åren 1884—86 musiktidn. Fridsrösten. Ett urval av hans rika produktion finnes i J. B.-Album (1931). Litt.: C.-A. Moberg, Kyrkomusikens historia (1932); O. Lövgren, Våra psalm- och sångdiktare 3 (1939); dens., J. B. En andlig sångare (1941). En son till B. var David Mattias B. (1865— 1947), verksam som folkhögskolerektor 1899— 1929, därefter lärare i gitarr- och citterspel vid Uppsala musikskola 1931—47; dess rektor 1945— 47. B. har även utg. egna kompositioner för dessa instrument. C.-A. M. Blomqvist, Sven Oscar Bernhard, altviolinist (1886—1947), tillhörde Konsertföreningen i Stockholm 1932—42 som soloaltviolinist och dessförinnan Göteborgs symfoniorkester 1909—27. B., som studerade vid MK i Stockholm och för Thomson i Bryssel, tillvann sig även stort anseende som kammarmusikspelare och var medlem av Aulinska, Göteborgs- och Stockholmskvartetterna. G. B. Blomstedt, Jussi, ->Jalas. von Bion [blå:n], Franz, tysk tonsättare (f. 1861 10/7), har verkat som dirigent för bl. a. Filharmoniska orkestern i Warszawa från 1906. B., som studerat vid Sternsches Konservatorium och MH i Berlin, är främst känd som kompositör av underhållningsmusik ss. marscher, uvertyrer, sviter, valser m. m. och operetter, bl. a. Die tolle Prinzess (1913). Å. L-y 542