CHOREARTIUM Choreartium [kåreaT-], balett i fyra avsnitt av L. Mjasin till J. Brahms’ fjärde symfoni. Uppförd ffg.: London 1933. Choron [jarå'p], Alexandre Étienne, fransk musikskriftställare, -pedagog och tonsättare (1771—1834). C., som bl. a. 1816 var dir. för Stora operan i Paris, gjorde sin främsta insats som föreståndare för ett av honom 1817 grundat Conservatoire de Musique Classique et Religieuse och som förf, till en rad betydande pedagogiska och biogr. arbeten, varigenom han beredde marken för den franska musikvetenskapens uppblomstring under F. J. Fétis, J. A. de Lafage o. a. Verk: En mässa o. a. kyrkomusik samt den populära sången La sentinella. Skrifter: Introduction ä 1’étude générale et raisonnée de la musique (ofullb.), Principes d’accompagnement des écoles dTtalie (3 bd, 1804; tills, m. V. Fiocchi), Dictionnaire histo-rique des musiciens (2 bd, 1810—11; tills, m. F. Fayolle), Manuel complet de musique vocale et instrumentale ou Encyclopédie musicale (8 bd, 1836—38; tills, m. J. A. de Lafage) m. fl. Litt.: J. Carlez, C. Sa vie et ses travaux (1882). S. W. Chorovic [JåYåvitJ], Bronislav, tjeckisk operasångare, tenor, av rysk börd (f. 188 9 27/n), sedan 1928 anställd vid Nationalteatern i Prag (Praha). Utbildad vid MK i Saratov var C. 1921—28 anställd vid Slovakiska nationalteatern i Bratislava (Pressburg). G.M. Choudens [Joda'n], franskt musikförlag, gr. i Paris 1845 av Antoine de Choudens (d. 1888). Firman fortsattes därefter av hans son Paul (d. 1925) och befinner sig alltjämt i släktens ägo. Förlaget har utg. verk av Berlioz, Bru-neau, Gounod, Messager, Reyer m. fl. F. H. T. Chova'nsjtjina (Howantschina), opera (»musikaliskt folkdrama») i 5 akter. Musik av M. P. Musorgskij till text av tonsättaren och V. V. Stasov; fullbordad och instrumenterad av N. Rimskij-Kor-sakov. Uppförd ffg.: Petersburg 1886; Sthlm 1941. — Huvudroller: Ivan Cho-vanskij (bas), An dr ej Chovanskij (tenor), Vasilij Golitsyn (tenor), Sjaklovityj (baryton), Dosifej (bas), Marfa (mezzosopran). Chre'nnikov, T i c h o n N., rysk tonsättare (f. 1913). C. var elev till V. Sje-balin vid MK i Moskva och väckte uppseende med sin pianokonsert op. 1 (1932 —33) vid den internationella musikfesten i Leningrad 1935. Hans populäraste verk är en orkestersvit och scenmusik till Shakespeares Mycket väsen för ingenting. Verk: Scen- och filmmusik; två symfonier, op. 4 och 9; sånger och pianostycken. M. S. Chrisander, Nils Gustaf, pianopedagog (1846—1918), efter studier vid MK i Stockholm verksam i Wien 1870—73, London 1873—76, Moskva 1876—1915 och därefter i Stockholm. Han har utg. 323 technische Studien für Pianoforte als Vorschule zu den Tausig-Ehrlich’schen täglichen Studien (1880; 101884). G. B-n Christ, Wilhelm, tysk filolog (1831 1906), prof, vid univ. i München 1860— —1902. C. kom under sina forskningar i de klassiska språken in på den antika musikens teori, där han gjorde viktiga rön. Skrifter: Anthologia graeca carminum chris-tianorum (1871), Metrik der Griechen und Rö-mer (1874; 21879), Grundfragen der melischen Metrik der Griechen (1902). Å.D. Christensen, Andreas, dansk piano -fabrikör (1879—1938), urspr. snickare, därefter under flera år anställd vid Hornung & Möllers Klaverfabrik i Köpenhamn. C. startade 1912 en egen pianoaffär och grundade 1915 även en egen pianofabrik, vilken 1940 ombildades till ab., Andreas Christensen Piano og Flygelfabrik. Sch. Christensen, Anders Bernhard, dansk organist och tonsättare (f. 1906 9/3), var 1932—45 kördirigent vid Slotskirken i Köpenhamn och blev 1945 organist i Vangede kyrka invid Köpenhamn. C. är därjämte en produktiv kompositör i jazz-betonad riktning. Verk: Baletterna Enken i Spejlet (Khmn 1936) och Den evige Trio (1944); filmmusik, bl. a. till Danmarksfilmen; jazzoratorierna De 24 Timer, Skolen paa Hodet (1933), Livet er en Dröm (1936) och Peters Saga (1939); en pianokonsert (1945); musik för undervisning, barnvisor, revymusik m. m. Sch. Christensen, Ove Christian, dansk violinist och pianist (1856—1909), knuten till Kejserliga kapellet i Petersburg 1877—87, 895 896