COLONNE (1932); Liselotte Krüger, Die hamburgische Musikorganisation im 17. Jahrhundert (1933). S.W. Colle'gium mu'sicum, danskt konsertföretag, gr. 1943 i Köpenhamn av L. Friisholm och S. Sörensen. Det har en egen orkester och uppför företrädesvis barockmusik men även nyare verk. H. G. Colles [kå'lis], Henry Cope, engelsk musikskriftställare (1879—1943). Efter studier vid Royal College of Music i London för H. Parry och vid Oxford Univ. var C. 1906—19 musikkritiker i tidn. Times och från 1919 lärare i musikhistoria vid Royal College of Music. Han utgav Grove’s Dictionary of music and musicians (5 bd, 31927; 41940) och skrev själv vol. 7 av Oxford history of music (1934). — Hdr vid univ. i Oxford 1933. Skrifter: The growth of music, a study in musical history for schools (3 bd, 1912—16), The chamber music of Brahms (1933), English churchmusic (s. å.), The Royal College of Music: a jubilee record, 1883—1933 (s. å.), On learn-ing music and other essays (1940), Walford Da-vies. A biography (1943), Essays and lectures (1945; med en biogr. över C. av H. J. Colles). Å.D. Collet [kåläz], Henri, fransk musikskriftställare och tonsättare (f. 1885 5/n). C., som bedrivit studier i musik och spansk litteratur i Paris och Madrid, är i sina kompositioner, bl. a. operor, symfoniska dikter o. a. orkesterverk, kammarmusik och sånger, helt påverkad av spansk tonkonst. Skrifter: Contribution ä 1’étude des théori-ciens espagnols de la musique au 16e siècle (i L’année musicale 1912), Le mysticisme musical espagnol au 16e siècle (1913), Victoria (1915), Albéniz et Granados (1926), L’essor de la musique espagnole au 20e siècle (1929) och ett flertal tidskr.-uppsatser. Å. D. Collett, Carl Åke Theodor, operasångare, baryton (f. 1912 28/2), blev efter studier vid K. teaterns operaskola operastipendiat 1945 och debuterade som Eugen Onegin vid K. teaterns gästspel i Malmö 1946. Han har sedermera i flera uppgifter visat sig som en god skådespelare med behagligt timbrerad stämma. Roller: Belcore i Kärleksdrycken, titelr. i Rigoletto, baron Douphol i La traviata, Silvio i Pajazzo, Jost Hundsheimer i Fanal o. a. G. P. 933 Collin, Lars Gustaf, sångare (1772 —1826), en av sällskapet Pai’ Bricoles i Stockholm mest uppburna vissångare. C. var även framstående viskompositör; B. von Beskow framhåller honom t. o. m. som en av tidens främsta. Några av hans kompositioner trycktes. Åren 1799—1804 innehade han förordnande att som »Riddare-Cantor och Organist» utföra orgelspel, som tillhör de högre gradernas ritual, samt sköta den övriga ordens-musikens vokala solopartier. — LMA 1799. Å. V. Colozmbia, en av Sydamerikas stater (9 523 000 inv. 1946). Av befolkningen är hälften mestiser, en tredjedel spanskättlingar och resten negrer och indianer. Landets folkmusik har också upptagit element från dessa olika befolkningsgruppers musik. C:s konstmusik leder sitt ursprung från mitten av 1800-talet och bland dess nuv. representanter kunna nämnas tonsättaren G. Uribe-Holguin och dirigenten G. Espinosa. I huvudstaden Bogotå finns sedan 1936 Orquesta Sin-fonica Nacional ävensom ett Conservatorio Na-cional de Musica, gr. 1847. Ett modernt MK har inrättats i staden Cali. Litt.: J. I. Perdomo Escobar, Historia de la musica en Colombia (1945); N. Slonimsky, Music of Latin America (s. å.). Å.L-y Colonna [kålå'na], Giovanni Paolo, italiensk tonsättare (1637—95). Elev av Carissimi, Abbatini och Benevoli började C. sin bana som organist vid S. Apolli-nari i Rom. Ryktbar som tonsättare redan 1659 blev han s. å. organist och 1674 kapellmästare vid S. Petronio i Bologna och utbildade ss. lärare vid därvarande Accademia Filarmonica flera av Bologna-skolans berömda representanter. Verk: Operor, bl. a. Amilcare di Cipro (Bologna 1692); 13 oratorier, däribland La morte di S. Antonio (1676), 11 transito di S. Giuseppe (1681) och La caduta di Gerusalemme (1688); Messe piene a 8 voci con 1 o 2 Organi op. 5 (1864), Messa, Salmi e Responsori a 8 voci con 1 o 2 Organi op. 6 (1685), Messa e Salmi con-certati a 3 e 5 voci con istrumenti op. 10 (1691), Salmi a 8 voci, con Organo op. 1 (3 bd, 1681— 96), litanior, motetter ss. Motetti de 2 a 3 voci op. 3 (1681), lamentationer m. m.; instrumentalverk, bl. a. sonater. Litt.: L. Frati, Per la storia della musica in Bologna nel secolo 17 (i RMI 1925). F. L-g Colonne [kålåzn], Judas (Edouard), fransk dirigent och violinist av italiensk härkomst (1838—1910). C., som studerat vid MK i Paris, var 1858—67 förste 934