FISCHER, ERNST F., som redan vid 8 års ålder debuterade med orkester, har studerat vid MH i Budapest för A. Székely och Dohnånyi; hon innehade 3 ggr dess Lisztstipendium. Med framträdanden 1930 i Paris, Rom etc. började hennes snabba karriär. F. vann 1933 första priset i den internationella Liszttävlingen i Budapest och konser-terade senare i hela Europa (i Stockholm ffg. 1936, i Konsertföreningen där ffg. 1937). Hon var 1941—46 bosatt i Sverige, varefter hon återvände till Budapest. — G. 1937 m. A1 a d å r (von) T 61 h (f. 1898 4/2), konstnärlig ledare för operan i Budapest. G. B.; Å. B. Fischer (Phischer el. Fiskare), B 1 a s i u s, trumpetare i svenska hovkapellet 1544—88. F., som 1543 kom till Sverige, var jämte J. Heyde ledare av trumpetarekapellet, som hade att utföra musik vid festligare tillfällen. I-S. Carl Fischer, Inc. [fffo], musikförlag i New York, ett av Amerikas största, gr. 1872 av Carl Fischer (1849—1923). Firman började som musikinstrumenthandel, men rörelsen har starkt utvidgats och omfattar nu alla områden av musikpublikation, särskilt instrumentalmusik; 1935 öppnades filialer i Los Angeles och Chicago. Är 1907 började förlaget utge en månadstidskr., The musical observer (senare sammanslagen med The musical courier och The metronome). Vid Carl Fischers död ombildades firman till ab., och hans son Walter S. Fischer (1882—1946) blev dess ledare. Förlaget har utgivit verk av E. Block, F. Kreisler, L. Godowsky m. fl. Viktig är även en serie modern pianomusik för undervisningsändamål, Masters of our day, i vilken H. Hanson, E. Goosens, I. Freed o. a. tonsättare äro representerade. I. S. Fischer, Edwin, schweizisk pianist (f. 1886 «/io), en av nutidens främste på sitt instrument och särskilt beundrad som intensiv tolkare av Bach, Beethoven och Brahms. Med en egen kammarorkester har han gjort betydelsefulla insatser för kännedomen om äldre skedens tonkonst. F. utbildades för H. Huber i Basel och M. Krause vid Sternsches Konservatorium i Berlin; 1905—14 lärare vid denna institution och senare vid MH i samma stad. Som dirigent verkade han i Lübeck från 1926 och i München 1928—30, där han ledde Bach-Vereins konserter. Som pianist har F. flitigt konserterat i Tyskland, där han varit bosatt, samt i utlandet (Sverige ffg. 1922). Med sin på 1930-talet bildade kammarorkester har han ävenledes turnerat utanför Tysklands gränser (Stockholm ffg. 1936). Hans musicerande utmärker sig för sällsynt klarhet och stilsäkerhet, hans anslag är förebildligt och hans känsla för musikalisk Edwin Fischer. linje och frasering utsökt. F. publicerade 1946 Johann Sebastian Bach. Eine Studie (da. övers. 1948); han har även komponerat pianostycken och sånger samt utgivit äldre pianomusik ss. Sammlung unbekannter Klavierwerke och Bachs Klavierwerke. — Hdr. 1928. Skrifter: Johann Sebastian Bach, Eine Studie (1946; da. övers. 1948) samt Musikalische Be-trachtungen (1949). G. B. Fischer, E r i c h, tysk musikforskare av schweizisk börd (f. 1887 8/4), dr phil. 1901 vid univ. i Berlin, där han 1907—10 var assistent vid psykologiska inst:s fono-gramarkiv; medarb. i DDT 1910—14. F:s försök att popularisera en del äldre musik genom lanserandet av små anspråkslösa komedier för »hemmabruk» har haft en viss betydelse. Han använde sig härvid av kompositioner av bl. a. Haydn och Ditters von Dit-tersdorf; har även framträtt som tonsättare. Skrifter: Patagonische Musik (i Anthropos 1908), Beiträge zur Erforschung der chinesischen Musik nach phonographischen Aufnahmen (diss. 1910; även i SIMG 1910/11). E. E. Fischer, Ernst, pseud. E r n e s t F i-sher el. John M a c f a r r e n, tysk tonsättare (f. 1900 10/4), har huvudsakligen skrivit musik av underhållningskaraktär ss. uvertyren Treffpunkt Wien, sviten 225 8. Musik. II 226