FRANT ZEN Fra'ntzen, Ö y s t e i n Herbert, norsk operettsångare, tenorbaryton (f. 1916 28/5), från 1949 knuten till Malmö stadsteater. F. studerade urspr. medicin och juridik vid univ. i Oslo, därefter sång för Sverénus och Gjurgja Leppée; debuterade 1946 som konsertsångare i Oslo. Sommaren s. å. reste han i folkparkerna i Sverige och var 1946—48 engagerad vid Hippodromteatern i Malmö och säsongen 1948/49 vid Stora teatern i Göteborg. Roller: Eisenstein i Läderlappen, titelr. i Boc-caccio, Edvin i Csardasfurstinnan, Sarasov i Sista valsen, Mr X i Cirkusprinsessan, Koltay i Victorias husar, Mario Zantis i Manina, Jake i Porgy och Bess m. fl. G. 1948 m. operettsångerskan Marie-Louise Arthur (f. 1921 14/n), även hon från hösten 1949 anställd vid Malmö stadsteater; tidigare engagerad vid Hippodromteatern i Malmö och Stora teatern i Göteborg. Bland hennes roller märkas Rosalinda i Läderlappen, Fiametta i Boccaccio, Ninon i Violen från Montmartre, .titelr. i Csardarsfurstinnan och Rio Rita, Fe-dora i Cirkusprinsessan, Clara i Porgy och Bess m. fl. H. M-g Franz, urspr. Knauth, Robert, tysk tonsättare (1815—92), mest bekant för sina utmärkta sånger, i vilka man tydligt märker inflytande främst från Schu-mann men även från Bach. F. blev 1835 elev till F. Schneider i Dessau. År 1837 återvände han till sin fädernestad, Halle, där han studerade Bachs och Händeis verk, av vilka han senare gjorde tidstypiska bearb., bl. a. av Matte-uspassionen och Messi-as; blev 1841 organist i Ulrichskyrkan, senare dirigent för Singakade-mie samt 1859 univ.- musikdir. År 1868 tvingades han av dövhet att uppge arbetet. — G. m. lied-kompositören Marie Hinrichs (1828—91). Verk: över 350 sånger; den 117:e psalmen för 8-st. dubbelkör a cap., Kyrie för 4-st. kör a cap. o. a. kyrkomusik; sånger för blandad kör. — Mitteilungen über J. S. Bachs Magnificat (1863; 21889) och Ueber Bearbeitungen älterer Ton-werke, namentlich Bachscher und Händelscher Vokalwerke (1871) m. m. F:s samlade skrifter om sina bearb. av Bachs verk utgåvos 1910 av R. Bethge. — Offener Brief an E. Hanslick (utg. av C. Sander, 1871), Ueber Dichtung und Musik (utg. av E. Prieger, 1901). Litt.: J. Schäffer, R. F. in seinen Bearbeitungen älterer Vokalwerke (u. å.); F. Liszt, R. F. (1872); A. Saran, R. F. und das deutsche 343 Volks- und Kirchenlied (1875; med musikbil.); R. von Prochåzka, R. F. (1894; med verkfört.); R. Steenberg, R. F. (1896); W. Golther, R. F. und Arnold Freiherr Senfft von Pilsach, ein Briefwechsel (1907); H. Kleemann, R. F. (i MQ 1915); W. Barclay Squire, Letters of R. F. (i MQ 1921); H. von der Pfordten, R. F. (1923); R. Aldrich, R. F. on Schubert and others (i MQ 1928). I.S. Franzén, Bengt Karl Vilhelm, musikpedagog (f. 1914 3/8), sedan 1949 lärare i pedagogik och metodik vid MH i Stockholm. Ordf. 1949 i Musiklärarnas riksförbund. F. avlade högre organistex. 1936, kantorsex. 1937 och musiklärarex. 1938 vid MK i Stockholm; studerade där från 1938 även orkesterdirigering och kontrapunkt. Efter tjänstgöring som musiklärare från 1938 vid flera skolor, bl. a. Djursholms samskola 1939—42, blev F. 1942 ord. musiklärare vid Katedralskolan i Lund och 1948 vid folkskoleseminariet där; fil. kand, i Lund 1947. Vårterminen 1949 var han dirigent för Lunds studentsångförening och 1943—44 organist, kantor och klockare i Malmö Caroli församling. — F. har även framträtt som tonsättare med bl. a. Intermezzo för flöjt och orkester, sånger samt kompositioner för undervisnings-ändamål. I. S. Fras, en för den musikaliska deklamationen och andhämtningen meningsfull, naturligt avgränsad del av en melodi el. annan musikalisk tanke. Denna definition understryker, att en fras icke i samma mening som ett ->motiv är en primärt arkitektonisk byggsten. I vidare mening bör frasen först och främst betraktas som en naturlig helhet ur deklamationens och föredragets synpunkt. Med denna innebörd kan en fras vara av ganska varierande längd, från en del av en takt upp till en grupp av takter. Frasen i denna betydelse tecknas i notbilden med fraseringsbågar. (->Bågar, Frasering.) Fras användes dessutom med mera begränsad innebörd som namn på ett formelement inom periodbyggnadens ram. Även där har begreppet fras tolkats på flera, varandra motsägande sätt och tilldelats högst varierande format. Det vanligaste och lämpligaste torde dock vara att i formhänseende använda beteckningen fras för tvåtaktsgruppen, dvs. normalt hälften av en för-el. eftersats. ->Period. Jämförande art.: Deklamation, Form. I. B-n Frasa, Alina, eg. Helena Ande r 1 é, finländsk dansös och danspedagog av tysk börd (1834—99), Finlands första yrkesdansös. A., som föddes i Bayern, blev som barn stulen från sina föräldrar och kom till Finland med en barnbalett. Hon uppträdde med stor 344