F RIGG A Frigga, opera i 1 akt. Musik av O. Åhl-ström till text av C. G. af Leopold. Uppförd ffg.: Sthlm 1787. Frihetsbröderna, fr. Les brigands, operett i 3 akter. Musik av J. Offenbach till text av H. Meilhac och L. Halévy. Uppförd ffg.: Paris 1869; Sthlm 1870; Gbg 1871; i Oslo av W. Åhmans sällskap från Stora (Nya) teatern i Göteborg 1871 under namnet Röverne. — Huvudroller: Montedafiore (Falsacappa) (tenor), Fra-goletto (sopran), Pietro (bas), Antonio, hovkamrer (tenor), Fiorella (sopran), Don Clumcan (tenor). Frihetsbröderna, finlandssvensk manskör i Helsingfors, gr. på initiativ av G. Hoppendorff 1905. Oberoende av samhällsställning och språk skulle medlemmarna samlas kring den fosterländska frihetstanken. Senare har den dock kommit att bli en helt svenskspråkig kör. Utom initiativtagaren ha följande verkat som dirigenter: A. Uggla, R. Hollmerus, R. Rosander, T. Sandelin, H. Axelson, G. Sohlström, V. Nyström, E. Ekroth, E. Bergman och från 1947 H. Andersén. N.-E. R. Friis, B ö r g e, dansk musiker (f. 1914 18/is), känd sedan 1941 genom grammofoninspelningar med egen orkester, främst dansmusik, potpurrier o. d. F., som sedan barndomen spelat piano, studerade dessutom musikhistoria i Berlin; dr phil. 1943 på avh. Friedrich Ludwig Aemilius Kunzen. Sein Leben und sein Werk. T. 1 (otrj. Sch. Friis, N i e 1 s, dansk musikskriftställare (f. 1904 4/n), sedan 1944 redaktionssekr. i Berlingske Tidende i Köpenhamn. F. avlade organistex. 1932 och blev 1929 medarb. i nyssnämnda tidning. Skrifter: Hofviolon kgl. Kapelmusikus Lars Friis og hans Slaegt... (1940), Militaermu-sikken (1941)), Det kongelige Teater. Vor na-tionale Scene i Fortid og Nutid (1943), Dide-rik Buxtehude, den store Dansker (1945), Or-gelet i Tönder Kirke gennem 350 Aar (1946; tills, m. J. Bangert och P. K. Andersen), Det danske Hoftrompeter Korps ... (1947), Det kongelige Kapel. Fem Aarhundreder ved Hoffet, paa Theatret og i Koncertsalen (1948), Orgel-bygning i Danmark ... (1949) samt tidskr.-art., bl. a. i DMT. H. G. Friisholm, Knud L a v a r d, dansk dirigent och violinist (f. 1912 15/i), särskilt bemärkt interpret av nutida musik. F. har erhållit utbildning som dirigent av T. Jensen och G. di Bella, som violinist av bl. a. Kulenkampff och Telmanyi. Han var medlem av Köpenhamns Koncertforenings orkester 1932 —40, primarie i Kammerkvartetten 1934—43; tillhör sedan 1942 Erling Bloch-Kvartetten. F., som var en av grundarna av C o 11 e g i u m Musicum i Köpenhamn 1943, leder dess orkester och var 1946—48 dirigent för Studen-ter-Sangforeningen. H. G. Frijsh [frif], P o v 1 a, eg. Paula F r i s c h, amerikansk konsertsångerska, sopran, av dansk börd, beundrad för sin karaktärsfulla stämma och förnäma sångkonst; sedan 1940 i New York. F. studerade först piano och musikteori i Köpenhamn, senare sång för Sarah de Lande och J. Perier i Paris, där hon debuterade vid 19 års ålder. Efter sitt första framträdande i New York 1915 företog hon konsertresor i Amerika och Europa och gjorde sig speciellt till tolk för Ravel, Fauré, Bloch, Griffes o. a. nutida tonsättare samt introducerade negro spi-rituals i Paris och Köpenhamn. Sch. Friktionsinstrument, självklingande instrument, som genom gnidning försättas i vibration. Till f. höra glasharmonika, spikharpa o. a. Frikyrklig musik, gemensam benämning på religiös tonkonst, avsedd för bruk vid gudstjänster och sammankomster inom samfund utanför de officiella statskyrkorna. Som en allmän regel för denna slags tonkonst gäller dess oberoende av det inom statskyrkan, medvetet eller omedvetet, betonade kravet på bundenhet av nedärvd tradition. Sålunda spelar den protestantiska koralen i frikyrkosamfundens gudstjänster oftast endast en sidoordnad roll, där den inte — som t. ex. inom Frälsningsarmén — praktiskt taget helt ersatts av annan musik till andliga texter. Den frikyrkliga musiken har därför ofta erhållit en ur statskyrklig synpunkt mindre sakral, mer om den andliga visan påminnande karaktär, varvid man i vissa fall f. o. m. lånat ur gängse folklig melodiskatt. Den frikyrkliga tonkonsten har framför allt rönt inflytande från anglikanskt område, och engelska och amerikanska kompositörer och sångdiktare (från Sankey och framåt) spela alltjämt en mycket framträdande roll. Jämförande art.: Baptistsamfundet, Metodistkyrkan, Pingströrelsen och Svenska missionsförbundet samt Frälsningsarmén. G. P. Friml, Carl Rudolf, amerikansk tonsättare av böhmisk härkomst (f. 1879 7/iz), känd genom sina typiskt angloamerikanska operetter. 367 368