FROIDEBISE F. avlade militärmusikdir.-examen vid MK i Stockholm 1903, där han studerat violin för Zetterquist. Han var dirigent för Strängnäs’ allmänna sångförening 1932—42, erhöll samma befattning vid Eskilstuna skarpskyttemusikkår år 1942 och var sånglärare vid Flicklärover-verket i Strängnäs 1925—35. F. stiftade Skövde orkesterförening 1912; han har komponerat marscher för militärorkester. — AssMA 1940. I. G. FrFtzsche, Gustav, tysk violinist (f. 189 3 27/0), lärare i violin vid MK i Dresden; grundade omkr. 1937 Fritzsche-kvartetten, vars primarie han är. Övriga medlemmar äro violinisten L. Gebhardt, altviolinisten J. Oelsner och violoncellisten V. Kohlschütter. F. har studerat violin för bl. a. Sevcik och började konsertera 1907; innehade konsertmäs-tarbefattning vid Stavangers stadsorkester 1920 —22 samt var 1923—37 primarie i Dresdenkvar-tetten. F.-kvartetten besökte Sverige 1938. F. har utgivit verk av J. S. Bach och J. A. Hasse. G. B. Friula'na ->Forlana. Fri(t)z, Kaspar el. Gaspar d, schweizisk violinist och tonsättare (1716—-83), elev till Somis i Turin; verksam i Genève som violinlärare. Verk: 6 symfonier op. 6, 6 sonater för 2 violiner, altviolin och b. c. op. 1, 12 sonater för violin och b. c. op. 2 och 3, 6 sonater för 2 violiner och b. c. op. 4, 6 sonater för 2 violiner m. m. — Verk i MA:s bibi, och UUB. Nytr.: Sinfonia nr 1 B-dur utg. av H. Scher-chen i Das Kammerorchester... 2, sonat e-moll op. 2 nr 4 utg. av T. Martin och sonat D-dur op. 3 nr 1 utg. av G. Grovlez, m. m. L S. Frobe'nius, Georg Martin T h e o d o r, dansk orgelbyggare av tysk härkomst (f. 1885 7/io), ledare för den år 1909 i Köpenhamn grundade firman Th. Frobe-nius & Co., numera med säte i förstaden Lyngby, jämte dess jylländska filial, den 1925 övertagna firman Horsens orgelbyggeri. Sönerna W a 11 h e r Theodor F., civilingenjör (f. 1920) och Erik Theodor F. (f. 1926) ha sedan 1944 biträtt i arbetet. F. har i Danmark byggt omkr. 400 orgelverk, däribland för domkyrkorna i Roskilde, Aarhus, Köpenhamn (Vor Frue kirke), Ribe och Aal-borg. Även till Norge och Sverige ha en del leveranser skett, varvid firman i vårt land sedan 1925 byggt el. restaurerat orglarna i närmare 70 kyrkor, huvudsakligen i de sydligare landskapen. Av nybyggen och större ombyggnader kunna nämnas Gustav Adolfskyrkan i Hälsingborg samt orglarna i Båstad, Höganäs, 373 Mariestad och Byarum. Av F. restaurerade verk äro bl. a. S:t Petriorgeln i Malmö museum, Schiörlinorglarna i ö. Skrukeby och Gammalkil samt Wisteniusorgeln i Västervik. B. K. Froberger [frå/], Johann Jakob, tysk tonsättare (1616 18/5—1667 7/5), en av sin tids främsta orgelspelare. Froberger var 1637—41 i Rom elev till Fresco-baldi, vars orgelstil han införde i Tyskland och ytterligare utvecklade i virtuos riktning. Han kan även räknas som grundare av klaversviten därigenom att han för lång tid fastslog satsföljden allemand-courante-saraband-gigue och gjorde satserna korta och tematiskt befryndade. Från den franska lutsviten övertog han bruket av utsirningar (agréments) och en viss benägenhet för tonmåleri. Ären 1637—45 och 1653—57 var Froberger organist vid hovet i Wien. Därefter besökte han på studie- och konsertresor Frankrike och England, varvid hans fantasifulla spel väckte stor uppmärksamhet. Hans tonsättningar för orgel och klaver utkommo först 1693—96, men mycket tyder på, att de flesta av dem tillkommit redan före 1650. Verk: F:s samtliga orgel- och klaververk ha utgivits av G. Adler; de omfatta: 12 toccator, 6 fantasier, 6 canzoner, 8 capriccios och 6 ricer-carer (DTÖ 4:1); 28 sviter, saraband och gigue (DTÖ 6: 2) samt 13 toccator, 10 capriccios, 7 ri-cercarer, 2 fantasier, 2 sviter, saraband, cou-rante, tombeau och lamentation (DTÖ 10:2). — F:s enda bekanta vokalverk finnas i hdskr. i UUB: Alleluia, absorpta est mors och Appa-ruerunt apostolis dispertitae linguae (båda för sopran, tenor, bas, två violiner och b. c.). Litt.: F. Beier, Über J. J. F:s Leben und Bedeutung für die Geschichte der Klavier-suite (1884; med verkfört.); M. Seiffert, Geschichte des Klavierspiels (1899); G. Adler, J. J. F. Suiten für Clavier (i DTÖ 6:2, 1899); A. Tessier, Une pièce inédite de F. (i G. Adler-Festschrift, 1930); K. Seidler, Untersuchungen über Biographie und Klavierstil J. J. F:s (diss. 1930). Å.V. Froidebise [froadbi:'z], Pierre, belgisk tonsättare (f. 1914 15/5), f. n. (1950) organist och kyrkokapellmästare i Liége samt lärare i harmonilära vid MK där. — F. har studerat för C. Jacquemin, för Bar-bier vid MK i Namur samt för Jongen och Gilson m. fl. vid MK i Bryssel. Verk: De 1’aube ä la nuit och La légende de St-Julien 1’hospitalier, symfoniska dikter, sju skisser för orkester; Antigone för soli, kör och orkester; Justorum Animae för kör och orkester; sånger, orgel- och pianostycken m. m. H. M-g 374