FÖRHÅLLNING Conservatory, gr. 1857, Boston Conservatory of Music från 1867, New England Conservatory of Music i Boston, gr. 1868, det 1857 grundade men först 1868 öppnade Peabody Institute i Baltimore samt Zeckwer-Hahn Philadelphia Musical Academy från 1870. Högt anseende åtnjuta även Eastman School of Music i Ro-chester från 1909, Juilliard School of Music i New York, gr. 1920 och omfattande två läroanstalter, samt Washington College of Music and Preparatory School, gr. 1903, med främst organisatoriska syften. Av universiteten ha de flesta lärostolar i musikvetenskap. De äldsta äro Harvard Univ. vid Boston och Univ. of Pennsylvania i Philadelphia med undervisning i musik sedan 1862 resp. 1875; sistnämnda år tillkom även Univ. of Washington. En gemensam sammanslutning för musikforskare är American Musicological Society, som utgav årspublikationerna Papers read by the members of the A. M. S. (1936—41) och Bulletin of the A. M. S. (1935—47) samt sedan 1948 publicerar Journal of the A. M. S. Av största vetenskapliga betydelse är nationalbiblioteket, Library of Congress i Washington, vars musik -avd. upprättades 1897. För tonsättarnas intressen verka föreningar som American Composer’s Alliance, gr. 1937, och Leage of Composers från 1923, den senare främst inriktad på modern tonkonst. En omfattande musikfrämjande verksamhet bedrives av den 1893 organiserade National Federation of Music Clubs, som även utdelar årliga penningpriser till amerikanska tonsättare. De utövande musikerna äro sammanslutna till American Federation of Musicians, organiserad 1895 och USA:s största musikerförbund, samt American Guild of Musical Artists, gr. 1936. Härtill komma en rad fackorganisationer, företrädande särskilda slag av musikutövare (organister, musiklärare etc.). Till stöd för tonsättare och utövande artister finnas ett flertal stipendier och årliga priser; de mest kända äro de stipendier, som utdelas av resp. Frederick A. Juilliard Fund, Walter Damrosch Fund och Horatio Parker Fund. Bland priser må anföras Guggenheim- och Pulitzerpriset. Jämförande art.: Indianmusik, Negermusik, Negro spirituals; Svensk-amerikansk musik; Ann Arbor, Baltimore, Berkshire, Bethlehem, Boston, Chicago, Cincinnati, Cleveland, Detroit, Hollywood, Los Angeles, Minneapolis, New Orleans, New York, Philadelphia, Pittsburgh, Rochester, St. Louis, San Francisco, Seattle, Washington. Litt.: Allmänna översikter: F. L. Ritter, Music in America (1883; -1890); L. C. Elson, The history of American music (1904; 31925, rev. av A. Elson); H. C. Lahee, Annals of music in America (1922); J. T. Howard, Our American music (1931; 31946); L. Stringfield, America and her music (1931); American composers on American 439 music. A symposium ed. by H. Cowell (1933); Helen L. Kaufmann, From Jehovah to jazz: Music in America from psalmody to the present day (1937); Claire R. Reis, Composers in America (1938; 21947); J. T. Howard, Our con-temporary composers: American music in the 20th century (1941); D. Ewen, Music comes to America (1942; ny uppl. 1947); D. I. Mc Namara, The ASCAP biographical dictionary of composers, authors and publishers (1948); S. Sa-minsky, Living music of the Americans (s. å.); D. Ewen, American composers to-day,... (1949); E. Kfenek, Musik im Goldenen Westen. Das Tonschaffen der U. S. A. (s. å.) Specialarbeten: O. G. Sonneck, Bibliography of early secular American music (1995; rev. uppl. av W. T. Upton 1945); dens., Early co?i-cert-life in America (1731—1800) (1907; omtr. 1949); dens., Early opera in America (1915); F. J. Metcalf, American psalmody; or, Titles of books, containing tunes printed in America from 1721—1820 (1917); W. S. Pratt, The music of the pilgrims (1921); F. J. Metcalf, American writers and compilers of sacred music (1925); E. E. Hipsher, American opera and its composers (1927; 21934); W. T. Upton, Art-song in America (1930—38); D. G. Mason, Tune in, America! (1931); A. D. Zanzig, Music in American life, present and future (1932); A. T. Davison, Protestant church music in America (1933); W. A. Fisher, One hundred and fifty years of music publishing in the United States (1933); G. S. Jackson, Early songs of Uncle Sam (1933); W. A. Fisher, Music festivals in the United States (1934); P. A. Scholes, The Puritans and music in England and New England (1934); H. W. Foote, Three centuries of American hymnody (1940); H. Dichter & E. Shapiro, Early American sheet music, its lure and its lore, 1768—1889 (1941); Gertrude Kinscella Hagel, History sings ... (1948); S. Spaeth, A history of populär music in America (1948); Musical U. S. A. (1949; utg. av Q. Eaton). Årsböcker: Pierre Key’s (International) mü-sic year book (1926 ff.); The year in American music, utg. av D. Ewen (1947 ff.). G.P. Förhållning (ty. Vorhalt, eng. och fr. suspension), kvarhållandet av en melodi-el. ackordton in i följande ackord, varvid en dissonansverkan uppstår, som fordrar stegvis upplösning inom det senare ackordet. Själva förhållningsdissonansen inträder således på betonad taktdel el. del av taktdel, medan upplösningen sker på obetonad taktdel el. del av taktdel. (Notex. a.) Upplösningen sker i regel stegvis (hel- el. halvtonssteg, i äldre musik normalt nedåt) men kan undantagsvis ske via en genomgångs-, språng- el. växelton. (Notex. b.) 440