GENUA Teatro Carlo Felice i Genua. G. studerade vid MK i Stockholm, därefter i Paris och var från 1906 kantor och klockare i Matteuskyrkan i Stockholm. Som konsertsångare uppträdde han ofta i oratorier. Grundade 1905 sångarskrået »Slumpetassarne» med organisation och ritual lånade från de gamla hantverksskråen. G:s son, violoncellisten Carl Gunnar G. (f. 1903 10/12), har erhållit sin utbildning vid MK i Stockholm (Lindhe) och för C. Christiansen samt H. Becker och A. Steiner i Berlin. Han debuterade 1932 i Stockholm och har sedan spelat vid Fylkingens konserter och i svensk radio m. m. Han har även framträtt som tonsättare med bl. a. Liten lustspelsuvertyr och en stråkkvartett. H.M-g Ge'nua (Genova), Italiens största hamn-och sjöstad, belägen vid landets n. v. kust (649 367 inv. 1947), sedan medeltiden en av de mest inflytelserika orterna på handelns område. I jämförelse med övriga italienska städer intog Genua i musikaliskt hänseende länge en andrarangsställ-ning, som dock under 1800-talet hävdes. Den äldre musikodlingen i Genua var liksom annorstädes i katolska länder koncentrerad kring katedralen, S. Lorenzo (biskopskyrka 985). Som medtävlare på musikaliskt område fanns dogemas »hovkapell», som främjades på allt sätt av de styrande och år 1434 av dogen Tommaso Fregoso förlänades ökad glans genom från Ferrara inkallade musiker. Under 1500-talet aktiviserades det allmänna musiklivet alltmer, och år 1565 grundade Bat-tista Grimaldi en sångskola, som fick stor betydelse för senare institutioner av liknande art. Vid 1700-talets början tillvunno sig opera- och konsertuppföranden på S. Agostiniteatern en uppskattning, som omfattades även av folkets bredare lager. Bland viktigare nu existerande musikinstitutioner intager operan, Teatro Carlo Felice, det främsta rummet. Invigd 1828 vann den sitt världsrykte främst under ledare som A. Mari-ani (1852—72) och G. G. Rossi (1873—79). Av symfoniorkestrar må framhållas Giovane Orchestra Genovese och den 1946 grundade Orchestra Filarmonica Genovese, den senare under A. La Rosa Parodis ledning. För kammarmusiken svarar främst Societå del Quartetto. Körverksamheten är huvudsakligen knuten till kyrkorna. Av Genuas fem konservatorier må nämnas Civico Istituto di Musica Niccolö Paganini, gr. som sångskola av A. Costa 1830 och efter dennes död 1849 övertaget av staden, vilket stått under ledning av bl. a. S. A. Ferrari (1860—85) och G. B. Polleri (från 1898), samt Liceo Mu-sicale Amilcare Zanella, som letts av bl. a. G. G. Rossi (1879—85) och L. Parodi (1885—1926). För 533 534