GERHARD G. var 1885—89 elev vid MK i Liége. Han framträdde redan 1888 i en trio tills, m. Ysaye och I. J. Paderewski, men den officiella debuten — som blev en stor succé — ägde rum 1890 i London. Året därpå spelade G. med Wiener Philharmonisches Orchester. Efter förnyade studier för F. Grützmacher i Dresden turnerade han i Europa och Amerika. H. M-g Gerber, Ernst Ludwig, tysk musikskriftställare (1746—1819), blev 1775 hovorganist i Sondershausen samt utgav 1791—92 ett lexikon, avsett att tjäna som komplement till det av J. G. Walther 1732 utgivna. G:s verk, som senare utkom i utvidgad form, äger alltjämt högt värde som källa. G. ägde ett betydande bibliotek, som förvärvades av Gesellschaft der Musikfreunde i Wien. Skrifter: Historisch-biographisches Lexicon der Tonkünstler ... (2 bd, 1790—92), Neues historisch-biographisches Lexikon der Tonkünstler ... (4 bd, 1812—14) och art. i Allgemeine musi-kalische Zeitung m. m. Litt.: J. F. Rochlitz, Für Freunde der Ton-kunst 2 (31868). Å. V. Gerber, René, schweizisk tonsättare (f. 1908 20/6). G. har studerat vid MK i Zürich för bl. a. Andreae och i Paris för Dukas. I sitt tonskapande pendlar han ännu mellan föregående tonsättargene-ration och mer radikala linjer. Verk: Hommage ä Ronsard (1933), Aucassin et Nicolette, konserter för harpa (1931), klarinett (1932), piano (1933), flöjt (1934) samt fagott (1936—38) och orkester o. a. orkesterverk; svit för 9 instrument (1932), Concertino för biåsinstrument, piano och slagverk (1935) och för trumpet, horn och piano (1935); en sonat och en svit för två pianon m. m. H. M-g Gerber, Rudolf, tysk musikforskare (f. 1899 15/4), dr phil. 1925. G. har studerat i Halle och Leipzig (Abert) och blev 1928 lärare i musikvetenskap i Gies-sen, där en professur inrättades 1937. Han är en noggrann och mångsidig forskare med den tyska musikhistorien som huvudområde; sedan 1944 prof, vid univ. i Göttingen. Skrifter: Der Operntypus J. A. Hasses und seine textlichen Grundlagen (diss. 1925), Das Passionsrezitativ bei H. Schütz und seine stil-geschichtlichen Grundlagen (1929), J. Brahms (1938), Chr. W. Ritter von Gluck (1941) samt tidskr.-art. i bl. a. Die Music, BJ och PJ. — G. har även utg. en rad körverk (Chorwerk, h. 9, 16, 26, 32, 35, 46, 49) samt G. Rhau, Sacrorum hymnorum i EDM, Reihe 1: 21, 25. M. T. Gerbert (von Hornau), Martin, tysk musikforskare (1720—93), inträdde 1736 i benediktinklostret i S:t Blasien, där han 1764 blev furst-abbot. G:s viktigaste verk är Scriptores ecclesiastici . . ., en urkundspublikation, genom vilken kännedomen om flera äldre teoretiker förmedlats till senare tiders forskning. Även hans andra musikhistoriska arbeten äro synnerligen bety delsefulla: dels lämnas däri omfattande samlingar citat ur äldre källor, dels äro G:s egna kritiska betraktelser av intresse från lärdomshistorisk synpunkt. Materialet till sina forskningar insamlade G. under resor 1759—62 i Tyskland, Frankrike och Italien, där han i Bologna sammanträffade med Padre Martini, med vilken han sedan under många år brevväxlade. G. hade f. ö. utomordentligt mångsidiga internationella och inter-konfessionella förbindelser, och han stod i ständig kontakt med de förnämsta biblioteken och arkiven i Europa. — I sin musikåskådning stod G. helt på medeltida grund. Kyrkomusiken, Guds ords förkunnande, var för honom huvudsaken; den profana musiken överlät han åt andra att utforska. För att rättfärdiga sin ortodoxa inställning tog han sin tids alla vetenskapliga medel metodiskt och målmedvetet i tjänst, och han siktade i sitt musikvetenskapliga arbete och sina liturgihistoriska forskningar till återställande av äldre tiders kyrkomu-sikaliska praxis. Skrifter: ... Iter alemannicum, accedit itali-cum et gallicum (1765; 21773; ty. övers. 1767), De cantu et musica sacra a prima ecclesiae aetate usque ad praesens tempus (2 bd, 1774), Vetus liturgia alemanica... (2 bd, 1776) och Scriptores ecclesiastici de musica sacra potissimum ... (3 bd, 1784; facsimile-utgåva 1905 och 35). Litt.: L. Kästle, M. G. Fürstabt von St. Blasien (1868); J. Bader, Fürstabt M. G. (1875); A. Lamy, M. G. (1898); Elisabeth Hegar, Die An-fänge der neueren Musikgeschichtsschreibung um 1770 bei G., Burney und Hawkins (1932). — Korrespondenz des Fürstabtes M. G. von St. Blasien, utg. av G. Pfeilschifter, 1931, bd 1 (till 1773). I. S. Gerhard ->Karl Gerhard. Gerhard, Roberto, spansk tonsättare av schweizisk börd (f. 1896 25/ø), sedan 1936 verksam i England, från 1940 som lärare vid univ. i Cambridge. 537 538