GESELLSCHAFTSLIED manns äventyr, Turiddo i C av all er ia rusticana, Katana i Geishan, Paris i Sköna Helena, Alfred i Läderlappen, Simon och Ivan i Tiggarstudenten, Stanislaus i Fågelhandlaren, Sid el Kar i Ökensången, Parker i Oklahoma m. fl. H. M-g Gertler, André (En dre), belgisk violinist av ungersk börd (f. 1907), sedan 1928 bosatt i Belgien, där han är lärare vid MK i Bryssel. G., som studerat vid MK i Budapest för Hu-bay o. a., började konsertera vid femton års ålder. — Bildade 1931 i Bryssel The Gertler String Quartet, vari inträdde violinisten F. Chigo, altviolinisten L. Wols och vio-loncellisten M. Louon. Wols efterträddes av R. Courte och denne i sin tur av J.-P. Muller. — Kvartetten är en av Belgiens ledande kammarmusikensembler, välkänd bl. a. genom framföranden av modern musik ss. verk av Bartok, Honegger o. a.; den har flitigt konser-terat i utlandet. Å. B. Gervaise [gervä/z], C 1 a u d e, fransk violinist (1500-talet), verksam vid Frans I:s hov; komponerade sånger, utg. i samtida samlingsverk, och Danceries ä 4 et 5 parties, som utgåvos 1550—55 av P. At-taignant. — Dansstycken av G. finnas i H. Experts Les maltres musiciens... 23 (1908). LS. Gervi'nus, Georg Gottfried, tysk litteraturhistoriker (1805—71), känd som Händelentusiast och -forskare. Tills, m. F. Chrysander grundade han 1856 Deutsche Händel-Gesellschaft och stod länge som ensam garant vid utgivandet av samlingsutgåvan av Händeis verk. G:s arbete Händel und Shakespeare. Zur Ästhetik der Ton-kunst (1868) ger värdefulla bidrag till förståelsen av Händeis konst. Hans övers, av Händeis oratorietexter utgåvos 1873. Hans hustru Victorie G. (1820—93) utgav 1877 Sammlung von Gesängen aus HändeVs Opern und Oratorien i 7 bd. Å. L-y Gesa'mtausgaben ->Monumentaupp-lagor. Gesa'mtkunstwerk [-konst-], ty., »allkonstverk», en av R. Wagner lanserad term, åsyftande alla konstarters (diktkonst, musik, scenkonst, måleri etc.) uppgående i och samordnande till ett enhetligt konstverk av scenisk-dramatisk karaktär. Skaparen av ett G. bör alltså i sig förena levande kunskap om och känsla för de skilda konstarternas särprägel och möjligheter till samverkan. Inom Wagners egen produktion äro alla musikdramer fr. o. m. Tristan och Isolde att räkna som klart utbildade exponenter för denna kategori, och dessa idéer ha därefter dominerat den senromantiska operakonsten. I Sverige har V. Dahl varit den mest medvetna företrädaren för dylika tankegångar. G. som musikalisk formprincip hänför sig speciellt till musikdramatikens område; termen begagnas i detta sammanhang framför allt för att beteckna den av Wagner odlade typen av ledmotiviskt genomarbetad musikdramatik, som bygger på psykologiskt sammanfogade musikaliska helheter. Jämförande art.: Form. G. P. Die Geschö'pfe des Prome'theus, balett. Koreografi av S. Vigano, musik av L. van Beethoven. Uppförd ffg.: Wien 1801. Gese el. Gesius (eg. Göss), B a r-tholomäus, tysk tonsättare (omkr. 1555—1613; enl. en uppgift d. 1621), sedan början av 1590-talet kantor i Frankfurt a. d. O. I sina många körvisor o. a. kyrkliga kompositioner röjer G. den rent liturgiska karaktären i den äldre lutherska kyrkans musik. G. utgav flera sångsaml., vilka även begagnades i Sverige, bl. a. Teutsche geistliche Lieder (4-st.; 1594) och Enchiridium etlicher deutscher und lateinischer Gesenge ... (4-st.; 1603). — G. har möjl. komponerat melodierna nr 125 och 190 i SvK 1939. Verk (utom nämnda): En Johannespassion (2—5-st.; 1588); Hymni scholastici (4-st.; 1597; 21609 m. titeln Melodiae scholasticae), Concen-tus ecclesiasticus ... geistliche deutsche Lieder (4-st.; 1601; flera uppl.; d. 2 i 2 bd, 1605), Can-tiones sacrae chorales... Introitus, Kyrie, Se-quentiae ... (4—6-st.; 1610), Missae ad imitatio-nem cantionum Orlandi et aliorum praestant, musicorum (5-st.; 1611), Opus plane novum cantionum ecclesiasticarum ... (4—9-st., 1613; 14 mässor och en Matteuspassion). — Synopsis musicae practicae, variis exemplis illustrata ... (1615). — Nytr. i L. Schoeberlein, Schatz des liturgischen Chor- und Gemeindegesanges... (d. 1—3, 1865—72; däribland Johannespassion i d. 2:1) och F. Commers Musica sacra 13. I. S. Gesellschaft für Musikaufführungsrecht [geze^ljaft - muzi'ka°fyrongsrejt], förk. G e m a, en sammanslutning av tyska tonsättare, textförf. och musikförläggare, motsvarande Föreningen Svenska tonsättares internationella musikbyrå i Sverige. Sammanslutningens namn var intill 1948 Staatlich genehmigte Gesellschaft zur Verwaltung m u-sikalischer Urheberrecht, förk. S T A G M A. Gese'llschaftslied ->Sällskapsvisa. 545 18. Musik. II 546