GORGIA ner, mässor, motetter, hymner, psalmer o. a. kyrkomusik, har en del utg. av Ci-chocki, J. Surzynski, W. A. Sowinski och A. Chybinski. Litt.: A. Chybinski, »G. G. G. som ledare av kören vid Krakows katedral, d. 1: Liv, gärning, verk» (1927; po.). I. S. Gordigiani [gårdid^a/ni], L u i g i, italiensk tonsättare (1806—60), huvudsakligen autodidakt. G. skrev 1835—59 ett tiotal operor, alla uppförda i Florens, dessutom en balett, ett oratorium, tre kantater samt flera hundra sånger, av vilka många Canti popolari toscani (till gammal toskansk folkpoesi) blevo populära. Gordon [gå:dn], G a vin, skotsk tonsättare och skådespelare (f. 1901 24/n). Utbildad vid bl. a. Royal Coll. of Music i London har G. som tonsättare huvudsaki. producerat balettmusik till bl. a. Regatta (1931), The scorpions of Ysit (1932) och The rake’s progress (1935; samtliga i London). K.R-n Gordon [gå:dn], Jacques, amerikansk violinist av rysk börd (1899—1948), blev 1942 ledare för violinklassen vid Eastman School of Music, Rochester, USA. Efter studier vid MK i Odessa och Inst. of Musical Art i New York debuterade G. i Berlin 1911. Han var 1921—30 konsertmästare i Chicago Symphony Orchestra och violinlärare vid American Conservatory där. År 1921 grundade han ->-Gordon String Quartet, 1930 Gordon Musical Association i Falls Village, Connecticut; var 1936—38 dirigent för Hartford Symphony Orchestra. Under sina turnéer som orkestersolist framförde G. konserter av Respighi, Whithorne, Sowerby, Vla-digerov o. a. moderna tonsättare. H. M-g Gordon [gå:dn], William, schweizisk flöjtamatör av engelsk börd (f. i slutet av 1700-talet, d. efter 1839), eg. militär, bekant för sina experiment på flöjtmekanikens område, vilka han påbörjade 1836. Det är G:s förarbeten, som Böhm utnyttjade vid sin ombyggnad av flöjten. Gordon String Quartet [gå:dn - [-k°å:'-tat],-] {+k°å:'- tat],+} amerikansk stråkkvartett, gr. 1921 och bestående av violinisterna J. Gordon och David Sackson, altviolinisten William Lincer och violoncellisten Naoum Benditzky. Kvartetten har, med en repertoar innefattande talrika verk av amerikanska tonsättare, berest USA, medver-633 Ram Gopal med sin partner Shevanti. kat vid Coolidge- och Berkshire-musik-festerna samt gjort grammofoninsp. Gore [gå:], Walter, engelsk dansör och koreograf, knuten till Ballet Rambert alltifrån 1930. Träget verksam som solodansör i såväl den moderna som den klassiska repertoaren har G. som koreograf kreerat ett flertal baletter, bl. a. Valse finale (1938), Paris-soir (1939), Cap over mill (1940), Con-fessional (1941), Simple symphony (1944), Mr Punch (1946) och Plai-sance (1947). K.R-n Gorgia [gåTdja], it., eg. »gurgling», den rika melodiska utsmyckning, som improviserades i framför allt det sena 1500-talets vokalsatser. Särskilt i Italien var denna koloraturartade konst utvecklad till virtuositet. Den ingick i sångarnas utbildning och finns behandlad i flera samtida skrifter, tidigast hos H. Finck och A. P.-Coclicus men framför allt hos L. Zacconi (Prattica di Musica 1, 1592) och flera andra författare från decennierna omkr. 1600. ->-Diminution 2. Jämförande art.: Improvisation, Ornamentik. 634