GRAMMOFON Grammofon. Ungefärligt på kommersiella skivor upptaget frekvensområde. A = elektrisk, B = mekanisk upptagningsteknik. Skrifter: Möderne Musik (1934), Analytisk harmonilaere (1947) samt tidskr.-art. bl. a. i DM, m. m. Er-l Grama'tges, Harold, cubansk tonsättare (f. 1918 26/ø), elev av bl. a. Copland vid Berkshire Music Centre School i Lenox, en av de ledande bland landets yngre tonsättare, grundare 1943 av Grupo de Renovacion Musical i Habana. G., som anknyter till nyklassicismen med inslag av folkliga element, har komponerat orkesterverk, pianostycken och sånger m. m. G-M- Grammofo'n (av grek, gr amma, skrift, och foné, ljud), en apparat för återgivning av ljudupptagningar på skivor. Redan T. A. Edison arbetade med ljudupptagningar i denna form, och i hans patentansökningar från 1877 finns skivan förutsedd. E. Berliner sökte 1887 patent på ett instrument för ljudreproduktion, som han kallade grammofon. Detta patent upptager emellertid en cylinder i stället för en skiva. Den väsentliga skillnaden mellan fonografen, sådan den utformats av Edison samt C. A. Bell och C. Sumner Tainter, och grammofonen enl. Berliner är, att grammofonen upptecknar ljudet i form av en grund, smal, spiralformad fåra, vars avvikelser i sidled från den rena spiralformen betingas av det upptecknade ljudets svängningar. Fonografen däremot har olika djup i spåret, vilket motsvarar svängningarna i det upptecknade ljudet. Det existerar emellertid grammofonskivor med s. k. Edisonskrift, där ljudets svängningar alltså motsvaras av olika djup i spåren (Edison Re-Crea-tions och vissa Pathéskivor). Först under 1890-talet fick grammofonen en så god teknisk utformning, att den kunde användas i kommersiellt bruk. Det dröjde också till slutet av förra seklet, innan den industriella tillverkningen av grammofoner och grammofonskivor fick någon större betydelse. Kvaliteten på ljudåtergivningen har under innevarande århundrade ständigt förbättrats. Så länge som man utförde upptagningarna mekaniskt (»akustiskt»), dvs. så länge det upptagna ljudet utan någon förstärkning fick bringa den ljudregistrerande membranen i rörelse, var skivornas kvalitet bristfällig. Som framgår av diagrammet var det frekvensområde, som något så när tillfredsställande kunde upptas mekaniskt, begränsat till omkring 3 V2 oktav. För en fullgod återgivning krävs ett omfång av 10 oktaver. En väsentlig förbättring i återgivningen av skivorna erhölls genom en akustiskt mera tillfredsställande tratt, bättre nålföring vid avspelning av skivor (båda omkr. 1924) och (omkr. 1926) återgivning med s. k. pick-up, förstärkare med elektronrör och högtalare. Den mest betydelsefulla förbättringen är dock övergången till inspelning av skivor på elektrisk väg (kommersiellt från 1925). Övergången till elektrisk inspelning medförde en utvidgning framförallt av det återgivna basområdet (se diagrammet). Det återgivna området har ytterligare utvidgats, så att det f. n. (1950) omfattar 7 oktaver med tillfredsställande återgivning på kommersiella skivor. Enl. uppgift skall vid användning av det s. k. ffrr- (Full frequency range recording) systemet (Decca) ernås ett frekvensområde från 30 till 11 500 svängningar/sek. Framställningen av grammofonskivor skiftar givetvis i vissa detaljer men tillgår i stort sett på följande sätt. Ljudupptagningen sker genom en el. flera mikrofoner, placerade i en konsertsal el. en studiolokal, liknande dem, som användas vid radioutsändningar. Mikrofonen är ansluten till en förstärkare med elektronrör. De genom ljudet i mikrofonen framkallade elektriska impulserna förstärkas och få påverka en s. k. graverdosa, vars safirspets svänger i sidled i överensstämmelse med de av ljudet i mikrofonen framkallade impulserna. Safirspetsen åstadkommer ett spiralformat grunt spår i en rund skiva, som vanl. består av vax och i mindre utsträckning andra ingredienser i en speciell blandning. Denna vaxskiva roterar med konstant hastighet. De olika ljuden påverka genom mikrofon, förstärkare och graverdosa det ljudupptecknande stiftet. Detta avviker från sin viloställning på ett sätt, som bestäms av de skiftande ström 657 658