Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Greppbräde
- Grepphål
- Gresnick, Antoine Frédéric
- Gress, Richard
- Gresvik, Ingebjörg
- Gretjaninov, Aleksandr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRETJANINOV
svängande delens längd och därigenom
åstadkomma olika tonhöjd. På en del
instrument (luta, gitarr, lyra, viola da
gam-ha o. a.) är greppbrädet försett med
tvärband för att underlätta ackordspel. Å. L-y
Grepphål, på träblåsinstrumenten
urborrningar i ljudröret, vinkelräta mot
ljudkanalen, med uppgift att möjliggöra
varierande tonhöjder.
Genom att med fingertopparna täcka resp,
öppna grepphålen erhållas lägre resp, högre
toner. En del av grepphålen täckas med
dyn-klädda klaffar, vilka påverkas medelst
häv-stångsanordningar. Å. L-y
Gresnick, AntoineFrédéric,
belgisk tonsättare (1755—99), efter studier
i Rom och för Sala (Neapel)
verksam i London 1784—91, i Lyon till 1793,
därefter bosatt i Paris. G. skrev ett
20-tal operor, bl. a. Alceste (London 1786),
L’amour exilé de Cythère (Lyon 1793)
och Les faux mendians (Paris 1796), m. m.
Gress, Richard, tysk musikpedagog
och tonsättare (f. 1893 3/i2). G. verkade
som teori- och kompositionslärare vid
westfaliska musikskolan i Münster från
1924 (från 1932 även dess dir.); blev 1940
dir. för MK i Kassel
Verk: En opera, orkesterverk, ett rekviem,
kammarmusik och sånger. — Die Entwicklung
der Klaviervariation von A. Gabrieli bis zu J.
S. Bach (diss. 1929) o. a. skrifter. M. T.
Gre'svik, Ingebjörg, norsk pianist
(f. 190 8 22/i), en av sitt lands främsta,
vars spel utmärkes av en glänsande
teknik och ett gnistrande temperament.
G. har studerat för N. Larsen, senare för E.
Fischer och Friedman och debuterade 1925 i
Oslo. Hon var solist vid Nordiska musikfesten
i Stockholm 1927, framträdde därefter ffg. i
Konsertföreningen och var samma säsong
solist vid en norsk festkonsert i Frankfurt a. M.;
har senare konserterat i Ryssland och Finland
1931, i London 1932 och 1948—49 samt i
Sverige. G. var konstnärlig ledare för N. Larsens
pianoskola i Oslo 1938—41. — Erhöll 1948
konung Håkons förtjänstmedalj i guld. H. K.
Gretjani'nov, Aleksandr
Tichono-vitj, amerikansk tonsättare av rysk börd
(f. 1864 25/io), en av de främsta
fullföljar-na av den ryska tonkonstens traditioner i
nyromantisk anda och betydande
kyrkomusikkompositör. Särskilt populära äro
hans sånger och pianostycken för barn.
G. studerade piano för Safonov vid MK i
Ingebjörg Gresvik.
A. Gretjaninov.
Moskva och komposition för Rimskij-Korsakov
vid MK i Petersburg; prof, vid Statliga
musikaliska och dramatiska inst. i Moskva till 1922.
Sedan han 1925 lämnat Ryssland levde han
huvudsakligen i Paris, där han 1934 publicerade
sin självbiogr., »Mitt musikaliska liv» (ry.). Är
1939 flyttade han till USA och har sedan 1941
varit bosatt i New York. Amer. medb. 1946.
Scenisk musik: Operorna Dobrynja Nikititj
(1901; Moskva 1903), »Syster Beatrice» (efter
Maeterlinck; Moskva 1912) och Marriage (1945—
46; Berkshire-festspelen 1948) samt
barnope-roma »Den lilla julgranens sång» och »Det
goda beskärmet», baletten Idylle forestière
(New York), scenmusik till Ostrovskijs
Sne-gurotjka (Moskva 1902) o. a.
Verk för orkester: 6 symfonier: nr 1 op. 6,
nr 2 (Pastoral) op. 27 (1909), nr 3 op. 100
(1924), nr 4 op. 102 (1924; 1942), nr 5 op. 153
(1936; 1939) och nr 6; Berceuse op. 1, Triste
est le steppe op. 5, konsertuvertyr, Élégie ä
la mémoire de Tchaikovsky op. 18, Elegy
op. 175 (1946), Poème lyrique (1948), Triptych
för stråkar op. 163 (1940); In modo antico, svit
för violin och orkester op. 81, svit för
violoncell och orkester, konsert för flöjt med stråkar
och harpa op. 159 (1938) o. a.
Kammarmusik: 4 stråkkvartetter: op. 2 (1894),
op. 70 (1914), op. 75 och op. 124; 2 pianotrios:
op. 38 och 128, violinsonat op. 87, violoncell
-sonat op. 113, 2 klarinettsonater (1942—43),
kompositioner för violin och piano,
biåsinstrument och piano m. m.
Vokalverk: Kantaterna Samson, Le 19 fevrier
1861 (uppf. 1911) och Laudate Deum för tenor,
kör och orkester op. 65 (1915), Liturgia
do-mestica för tenor och bas, kör och orkester op.
79 (1918), 5 mässor, däribland Missa
oecume-nica för solo, kör och orkester op. 169 (1936;
1943) och en mässa för barnröster op. 165
(1939), psalmer, hymner etc., Sonetti romani
för en röst och orkester op. 160 (1939) o. a.;
vokalkvartetter, duetter och över 250 sånger.
Verk för piano: Sonatin för piano 4 händer
op. 171 (1943); 2 sonater: g-moll op. 129 och
op. 174 (1944), 2 sonatiner samt ett stort antal
pianostycken, däribland omkr. 80 för barn samt
Danses russes populaires op. 130.
713
714
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 14 23:39:27 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-2/0383.html