- Project Runeberg -  Sohlmans musiklexikon / Första upplagan. 2. Ehlers - Ingressa /
713-714

(1948-1952) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Greppbräde - Grepphål - Gresnick, Antoine Frédéric - Gress, Richard - Gresvik, Ingebjörg - Gretjaninov, Aleksandr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRETJANINOV svängande delens längd och därigenom åstadkomma olika tonhöjd. På en del instrument (luta, gitarr, lyra, viola da gam-ha o. a.) är greppbrädet försett med tvärband för att underlätta ackordspel. Å. L-y Grepphål, på träblåsinstrumenten urborrningar i ljudröret, vinkelräta mot ljudkanalen, med uppgift att möjliggöra varierande tonhöjder. Genom att med fingertopparna täcka resp, öppna grepphålen erhållas lägre resp, högre toner. En del av grepphålen täckas med dyn-klädda klaffar, vilka påverkas medelst häv-stångsanordningar. Å. L-y Gresnick, AntoineFrédéric, belgisk tonsättare (1755—99), efter studier i Rom och för Sala (Neapel) verksam i London 1784—91, i Lyon till 1793, därefter bosatt i Paris. G. skrev ett 20-tal operor, bl. a. Alceste (London 1786), L’amour exilé de Cythère (Lyon 1793) och Les faux mendians (Paris 1796), m. m. Gress, Richard, tysk musikpedagog och tonsättare (f. 1893 3/i2). G. verkade som teori- och kompositionslärare vid westfaliska musikskolan i Münster från 1924 (från 1932 även dess dir.); blev 1940 dir. för MK i Kassel Verk: En opera, orkesterverk, ett rekviem, kammarmusik och sånger. — Die Entwicklung der Klaviervariation von A. Gabrieli bis zu J. S. Bach (diss. 1929) o. a. skrifter. M. T. Gre'svik, Ingebjörg, norsk pianist (f. 190 8 22/i), en av sitt lands främsta, vars spel utmärkes av en glänsande teknik och ett gnistrande temperament. G. har studerat för N. Larsen, senare för E. Fischer och Friedman och debuterade 1925 i Oslo. Hon var solist vid Nordiska musikfesten i Stockholm 1927, framträdde därefter ffg. i Konsertföreningen och var samma säsong solist vid en norsk festkonsert i Frankfurt a. M.; har senare konserterat i Ryssland och Finland 1931, i London 1932 och 1948—49 samt i Sverige. G. var konstnärlig ledare för N. Larsens pianoskola i Oslo 1938—41. — Erhöll 1948 konung Håkons förtjänstmedalj i guld. H. K. Gretjani'nov, Aleksandr Tichono-vitj, amerikansk tonsättare av rysk börd (f. 1864 25/io), en av de främsta fullföljar-na av den ryska tonkonstens traditioner i nyromantisk anda och betydande kyrkomusikkompositör. Särskilt populära äro hans sånger och pianostycken för barn. G. studerade piano för Safonov vid MK i Ingebjörg Gresvik. A. Gretjaninov. Moskva och komposition för Rimskij-Korsakov vid MK i Petersburg; prof, vid Statliga musikaliska och dramatiska inst. i Moskva till 1922. Sedan han 1925 lämnat Ryssland levde han huvudsakligen i Paris, där han 1934 publicerade sin självbiogr., »Mitt musikaliska liv» (ry.). Är 1939 flyttade han till USA och har sedan 1941 varit bosatt i New York. Amer. medb. 1946. Scenisk musik: Operorna Dobrynja Nikititj (1901; Moskva 1903), »Syster Beatrice» (efter Maeterlinck; Moskva 1912) och Marriage (1945— 46; Berkshire-festspelen 1948) samt barnope-roma »Den lilla julgranens sång» och »Det goda beskärmet», baletten Idylle forestière (New York), scenmusik till Ostrovskijs Sne-gurotjka (Moskva 1902) o. a. Verk för orkester: 6 symfonier: nr 1 op. 6, nr 2 (Pastoral) op. 27 (1909), nr 3 op. 100 (1924), nr 4 op. 102 (1924; 1942), nr 5 op. 153 (1936; 1939) och nr 6; Berceuse op. 1, Triste est le steppe op. 5, konsertuvertyr, Élégie ä la mémoire de Tchaikovsky op. 18, Elegy op. 175 (1946), Poème lyrique (1948), Triptych för stråkar op. 163 (1940); In modo antico, svit för violin och orkester op. 81, svit för violoncell och orkester, konsert för flöjt med stråkar och harpa op. 159 (1938) o. a. Kammarmusik: 4 stråkkvartetter: op. 2 (1894), op. 70 (1914), op. 75 och op. 124; 2 pianotrios: op. 38 och 128, violinsonat op. 87, violoncell -sonat op. 113, 2 klarinettsonater (1942—43), kompositioner för violin och piano, biåsinstrument och piano m. m. Vokalverk: Kantaterna Samson, Le 19 fevrier 1861 (uppf. 1911) och Laudate Deum för tenor, kör och orkester op. 65 (1915), Liturgia do-mestica för tenor och bas, kör och orkester op. 79 (1918), 5 mässor, däribland Missa oecume-nica för solo, kör och orkester op. 169 (1936; 1943) och en mässa för barnröster op. 165 (1939), psalmer, hymner etc., Sonetti romani för en röst och orkester op. 160 (1939) o. a.; vokalkvartetter, duetter och över 250 sånger. Verk för piano: Sonatin för piano 4 händer op. 171 (1943); 2 sonater: g-moll op. 129 och op. 174 (1944), 2 sonatiner samt ett stort antal pianostycken, däribland omkr. 80 för barn samt Danses russes populaires op. 130. 713 714

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 14 23:39:27 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-2/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free