GRIEG, NINA Nina Grieg. E. G. og frue i Danmark (i Samtiden 1892); J. Röntgen, E. G. (i Eigen Haard 1892); A. Lindgren, E. G. (i SM 1892); R. Henriques, E. G. fortaeller om sin Ungdom (i Dannebrog 1893 och SM 1907); C. Snoilsky, E. G. (i Ord och bild 1897); P. Tjajkovskij, Erinnerungen an Brahms und E. G. (i Bühne und Welt 1899); R. Breithaupt, E. G. (i Die Musik 1903/04); S. Karg-Elert, E. G. (i Die Musikwoche 1903); F. Rojahn, E. G. som national tonedigter (i Nordisk Musik-Revue 1903); G. Schjelderup, E. G. (i Samtiden 1903 o. a.); dens., E. G. som kla-verkomponist (i Der Kunstwart 1904); dens., E. G. (i Die Musik 1907/08); A. Brodsky, E. G. (i Musical World 1907); P. Grainger, Personal recollections of G. (i MT 1907); J. Haarklou, Erindringer om G. (i Ekko 1907); D. G. Mason, G. and his idiosyncrasies (i The Musician 1907); J. Röntgen, E. G:s musikalischer Nachlass (i Die Musik 1907/08); E. Sjögren, E. G. Några erinringar (i Ord och bild 1907); H. Garborg, Eit G.-minne (i Breidablik 1908); R. Stein, G. und seine Bedeutung für die Musik (i Die Stimme 1908); O. Meyer, E. G. wie ich ihn kannte (i Neue Musikzeitung 1910); E. Eggen, G. og Nordraak (i Syn och segn 1912); dens., G. og Skottland (i Musik 1921); O. M. Sandvik, L. M. Lindeman og E. G. ... (i Kirke og kultur 1922); G. Schjelderup, E. G. und sein Ein-fluss auf die Entwicklung der Musik (i Die Musik 1932); R. Sonner, E. G. und H. Ibsen (i SchwM 1932); W. Niemann, Wie ich zu G. kam (i Zeitschrift für Musik 1932); Johanne Stockmarr, G:s klaverkonsert (i Forum 1933); B. Hammer, Meine Begegnung mit G. (i Die Musik 1934); Signe Svanöe Petander, E. G. (i Ord och bild 1940); Astra Desmond, G:s songs (i ML 1941); Kathleen Dale, E. G:s pianoforte music (i ML 1943); H. Börresen, Erindringer om Samvaeret med G. (i DMT 1943); O. E. Ravn, E. G. i hans Breve (i Levende Musik 1943); O. M. Sandvik, Korkomponisten E. G. (i Norsk Musikkliv 1943); G. Tveit, E. G. og norsk folke-musikk (i DMT 1943), m. fl. Brevsaml.: Breve fra G. (1922; utvalda av G. Hauch); Breve fra E. G. til Frants Beyer 1872 —1907 (1923); J. Röntgen, G. (1930); Briefe an die Verleger der Edition Peters (1932); Aus Briefen E. G:s an einen Schweizer (i Die Musik 1907/08); O. Meyer, Briefe G:s (i Die Musik 1908/09); Av E. G:s breve till A. Grönvold (i Samtiden 1927); Nogle Brev fra E. G. til Nils Ravnkilde (i Ord och bild 1947). Arbeten om G:s släkt: S. Elvius, Familjen Hagerup i Danmark og Norge (1902); notis i ZIMG 1905/06 s. 244); E. Bienenfeld, E. G. und seine Vorfahren (i Archiv für Rassen- und Gesellschaftsbiologie 1934). Ö. G. Grieg [gri:g], NinaHagerup, norsk sångerska, sopran (1845—1935), maka till E. Grieg, tills, m. vilken hon ofta framträdde på konserter. G., som stud, för K. Helsted i Khmn, tolkade helst Schumann och Grieg, särsk. den senare kongenialt. Efter makens död bosatt i Danmark. G. 1867—1907 m. tonsättaren Edvard Grieg. Ö. G. Griepenkerl [gri:'-], Friedrich Conrad, tysk musikpedagog (1782—1849), lärare vid Carolinum i Braunschweig och känd genom sina utgåvor av J. S. Bachs instrumentalverk, de första i sitt slag: orgelverken tills, m. F. Roitzsch och kla-verkomp. dessutom tills, m. C. Czerny. Griesbacher [gri:'], Peter, tysk kyrkomusiker (1864—1933), präst, lärare vid kyrkomusikskolan i Regensburg från 1894. G. red. från 1906 Literarischer Handweiser für Freunde katholischer Kirchenmusik och från 1926 Monatshefte für katholische Kirchenmusik samt för en kortare tid Sursum Corda. — G. skrev även en mängd kyrkomusik. Skrifter: Kontrapunkt (1910), Kirchenmusi-kalische Stilistik und Formenlehre (4 bd, 1912 —16), Glockenmusik (1927) m. m. I. S. Griffes [griffs], Charles Tomlinson, amerikansk pianist och tonsättare (1884 —1920), från 1907 musiklärare vid Hackley School for Boys i Terrytown, USA. G. stud, i Berlin bl. a. för Humperdinck (komp.) och G. Galston (piano). Hans verk äro 735 736