GROUND George Grove. som 1865 sålde fabriken för att inträda i Stein-way & Sons, varefter den drevs av ett konsortium bestående av Friedrich Grotrian, Helf-ferich och Schulz. Wilhelm Grotrian (1843—1917) blev 1886 ensam ägare av firman, varvid den erhöll sitt nuv. namn. Han efterträddes av sönerna W i 11 i (1868—1931) och Kurt (1870—1929), vilka främst bidragit till firmans världsrykte; delägare blevo 1928 Erwin (f. 1899 7/i), Helmut (f. 1900 8/n) och Wilhelm (i företaget till 1940) Grotrian-Steinweg. Den förstn. är merkantil ledare, Helmut teknisk. — Grotrian-Steinweg-instru-menten, som höra till de bästa i världen, vunno bl. a. genom den »homogena» resonansbottnen ytterligare kvalitativ förädling. Å. B. Ground [gra°nd], eng., grundval, fun-dament, kallades i engelsk barockmusik såväl en basso ->ostinato som en över en sådan bas komponerad (el. improviserad) variationsföljd (även »divisions on a ground»). ->Division. Jämförande art.: Variation. I. B-n Grove [gråuv], Sir George, engelsk musikskriftställare (1820—1900), utgav under åren 1879—89 ett välkänt musik lexikon i 4 bd, Grove’s Dictionary of Mu-sic and Musicians, värdefullt inte minst tack vare ett ypperligt bildmaterial och G:s egna art., om t. ex. Beethoven, Men-delssohn och Schubert (4. uppl. i 6 bd, red. av H. C. Colles, 1940). G. utbildade sig till ingenjör och var under många år verksam som sådan. Han hade stora konstnärliga och allmänkulturella intressen, blev 1850 sekr. i Society of Arts och 1852 i Crystal Palace, London, vars bekanta konserter han var med om att organisera. Han tillhörde också grundarna av R o y a 1 College of M u s i c i London och var 1882—94 institutionens förste dir. I Kristallpalatsets konsertprogram skrev han fr. o. m. 1856 under en lång följd av år i sin art banbrytande analytiska kommentarer. För art. till lexikonet företog han givande studieresor till Berlin och Wien och framlade 1881 i Athenaeum den mycket omdiskuterade teorin om Schuberts förlorade s. k. Gasteinsymfoni. — Knight 1883. Skrifter: History of a phrase (i Musical World 1887), Beethoven and his nine sympho-nies (1896, 21948) jämte talrika tidskriftsart. i skilda ämnen, företal till musikerbiogr. m. m. Litt.: C. L. Graves, Life and letters of Sir George Grove (1903). S. W. Gro'ven, E i v i n d, norsk tonsättare och folkmusiksamlare (f. 1901 8/io), uppfinnare på instrumentområdet, en av de mest särpräglade personligheterna bland dem, som fullfölja traditionen inom norsk folkmusik. G. avlade lärarex. 1923, stud, därefter vid MK i Oslo, senare bl. a. i Berlin, och framträdde med egen komposi-tionsafton i Oslo 1928. Han blev 1932 konsulent för folkmusik i norsk radio, vars paussignal han komp. 1938. Har sedan 1940 innehaft statens tonsättarstip. G., som själv spelar hardingfele, har komp, en rad verk, som äro inspirerade av norsk folkton utan att dock direkt låna stoffet därifrån. Hans melodik har ofta egendomliga folkmusik-influerade intervaller, hans harmonik är avpassad härtill, samtidigt som den har en starkt personlig prägel. G. har samlat omkr. 500 slåtter och folkmelodier. Hans studier av folkmusiken medförde, att han uppfann en omstämningsan-ordning för piano (patent 1932), vidare ett icke tempererat harmonium och slutl. en orgel efter samma principer, där omkopplingen försiggår automatiskt. 747 748