- Project Runeberg -  Sohlmans musiklexikon / Första upplagan. 2. Ehlers - Ingressa /
785-786

(1948-1952) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldberg, Ansgar - Guldbergs akademiske kor - Guldbrandsen, Axel - Gullbergsson, Pehr Olof - Gullbrandsson, Knut - Gullidge, Arthur W. - Gulliksson, Gullik (Spel Gulle) - Gullman, Gustaf - Gullmar, Kai (Gullan Bergström)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GULLMAR Guldberg, Ansgar, norsk manskördirigent (1868—1924), bergsingenjör, under många år Norges främste manskörs-ledare, verksam i Oslo. Genom de av honom år 1916 resp. 1921 gr. elitkörerna Guldbergs akademiske kor och A Cappella, med vilka han hade sina största konstnärliga segrar, väckte han känslan för dynamiskt fint avvägd och klangligt utsökt körsång och fick därigenom stor betydelse för utvecklingen i Norge på detta område. Redan under studieåren hade G. musiken som främsta intresse. År 1896 bildade han sin första kör, Glade sanger e, som 1900 följdes av en enkelkvartett, två år senare utvidgad till Guldbergs kvartet, och slutl. 1906 av Interimskoret. Sex år därefter valdes han till dirigent för Den norske studentersangfor-ening, där han aktivt deltagit från 1888, men frånträdde befattningen efter en schism med-ledningen 1916. H. K. Guldbergs akademiske kor, förk. G. A. K., norsk manskör, gr. 1916 av A. Guldberg. Kören, som är sammansatt av yngre och äldre akademiker, räknas bland Norges yppersta i sitt slag. Redan året efter grundandet hade kören stora framgångar i de nordiska univ.-städerna. De följ, åren höllos vårkonserter i Oslo, varjämte G. A. K. deltog i sångarstämmorna i Sthlm 1917 och 30 samt i Khmn 1919. Höjdpunkten i dess konstnärliga verksamhet betecknade en turné till Antwerpen, Paris och London 1920. Efter Guldbergs död 1924 har kören haft följande dirigenter: J. Berg-Hansen 1924—33, 1947 —49, H. Brager-Nielsen 1933—37, O. Kielland 1937—47 och G. Ihle (sedan 1949). Litt.: Sangselskabet G. A. K. 1916—1921 (1921). H. K. Gu'ldbrandsen, Axel Emil, dansk musiker (1848—1923), fagottist i Det kgl. kapel i Khmn 1872—1917, dirigent i flera sångföreningar och 1. dirigent för de sam-arb. danska sångföreningarna 1906—21. Gullbergsson, Pehr Olof, orgelbyggare (1780—1864), under sin verksamhet 1834—46 en av ärkestiftets mest anlitade; bosatt i Lillkyrka, Uppsala län. G., som först på äldre dagar ägnade sig åt orgelbyggeri, var helt självlärd. Han byggde 24 orgelverk, varav hälften äro bevarade, däribl. verken i Kungs-Husby 1834, Nysätra 1839 och Torsvi 1846 (samtl. i Uppsala län). Dessa ge prov på ett gott arbete och en i klangligt hänseende oftast hög kvalité. B. K. Gullbrandsson, Knut Gullbrand, kon- trabasist (f. 1892 3/3), sedan 1915 lärare vid MK i Sthlm och därjämte från 1922 anställd vid K. hovkapellet, framstående solist och kammarmusikspelare. G., som stud, för E. Stanék, dels privat 1910 —12, dels vid MK i Sthlm, var 1914—22 förste kontrabasist i Konsertföreningens ork. Han har utbildat de flesta sv. kontrabasister på senare tid och utgav 1941 en kontrabasskola. — AssMA 1935. H. M-g Gullidge [galidg], Arthur W., austra-liensisk tonsättare (d. 1942), en av Frälsningsarméns mera bemärkta; divisions-musikledare inom samfundet i Australien. Av G:s verk tillhöra följande den internat. standardrepertoaren för blåsork.: Army of Immanuel, The heavenbound throng, Memories of Galilee, Thought divine, Divine communion och British melodies. P. A. Gu'lliksson, G u 11 i k, kallad Spel G u 11 e, medelpadsk allmogespelman av vallonbörd (1818—90), en av de främsta fiolspelmännen i v. Medelpad, till yrket torpare och grovarbetare. G:s repertoar av för denna del av landskapet karakteristiska melodier omfattade även jämtpolskan, vilket tyder på en viss påverkan från Lapp Nils, som han enl. traditionen skall ha sammanträffat med i Medelpad. G:s sydländskt livliga temperament och förmenta trollkunnighet bidrogo att förläna honom en viss nimbus i folkfantasin. Litt.: N. Andersson, Svenska låtar. Medelpad (1928). . O. A. Gullman, Gustaf, organist och tonsättare (f. 1897 °/o), sedan 1931 förste dirigent för Västmanlands sångarförbund inom Svenska missionsförbundet. G. avlade musiklärarex. 1930 och högre orga-nistex. 1931 vid MK i Sthlm; var org. och körledare i Valhalla missionsförsaml. i Sthlm 1923 —31 samt i Missionskyrkan i Västerås 1931—48. Han har skrivit en kantat samt kör- och solosånger. G. S. Gulhnar, K a i, pseud. för Gullan Bergström, vis- och schlagerkompositör (f. 1905 2/4), har gjort sig känd bl. a. från ett flertal revyer, filmer och grammofoninspelningar. G., som bedrivit piano- och sångstudier, innehade 1933—38 egen grammofonaffär, Skivba- 785 786

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 14 23:39:27 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-2/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free