Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Guldberg, Ansgar
- Guldbergs akademiske kor
- Guldbrandsen, Axel
- Gullbergsson, Pehr Olof
- Gullbrandsson, Knut
- Gullidge, Arthur W.
- Gulliksson, Gullik (Spel Gulle)
- Gullman, Gustaf
- Gullmar, Kai (Gullan Bergström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULLMAR
Guldberg, Ansgar, norsk
manskördirigent (1868—1924), bergsingenjör,
under många år Norges främste
manskörs-ledare, verksam i Oslo. Genom de av
honom år 1916 resp. 1921 gr. elitkörerna
Guldbergs akademiske kor
och A Cappella, med vilka han hade
sina största konstnärliga segrar, väckte
han känslan för dynamiskt fint avvägd
och klangligt utsökt körsång och fick
därigenom stor betydelse för utvecklingen i
Norge på detta område.
Redan under studieåren hade G. musiken som
främsta intresse. År 1896 bildade han sin första
kör, Glade sanger e, som 1900 följdes av
en enkelkvartett, två år senare utvidgad till
Guldbergs kvartet, och slutl. 1906 av
Interimskoret. Sex år därefter valdes han
till dirigent för Den norske
studentersangfor-ening, där han aktivt deltagit från 1888, men
frånträdde befattningen efter en schism
med-ledningen 1916. H. K.
Guldbergs akademiske kor, förk. G. A. K.,
norsk manskör, gr. 1916 av A. Guldberg.
Kören, som är sammansatt av yngre och
äldre akademiker, räknas bland Norges
yppersta i sitt slag.
Redan året efter grundandet hade kören stora
framgångar i de nordiska univ.-städerna. De
följ, åren höllos vårkonserter i Oslo, varjämte
G. A. K. deltog i sångarstämmorna i Sthlm 1917
och 30 samt i Khmn 1919. Höjdpunkten i dess
konstnärliga verksamhet betecknade en turné
till Antwerpen, Paris och London 1920.
Efter Guldbergs död 1924 har kören haft
följande dirigenter: J. Berg-Hansen 1924—33, 1947
—49, H. Brager-Nielsen 1933—37, O. Kielland
1937—47 och G. Ihle (sedan 1949).
Litt.: Sangselskabet G. A. K. 1916—1921 (1921).
H. K.
Gu'ldbrandsen, Axel Emil, dansk
musiker (1848—1923), fagottist i Det kgl.
kapel i Khmn 1872—1917, dirigent i flera
sångföreningar och 1. dirigent för de
sam-arb. danska sångföreningarna 1906—21.
Gullbergsson, Pehr Olof,
orgelbyggare (1780—1864), under sin verksamhet
1834—46 en av ärkestiftets mest anlitade;
bosatt i Lillkyrka, Uppsala län.
G., som först på äldre dagar ägnade sig åt
orgelbyggeri, var helt självlärd. Han byggde
24 orgelverk, varav hälften äro bevarade, däribl.
verken i Kungs-Husby 1834, Nysätra 1839 och
Torsvi 1846 (samtl. i Uppsala län). Dessa ge
prov på ett gott arbete och en i klangligt
hänseende oftast hög kvalité. B. K.
Gullbrandsson, Knut Gullbrand, kon-
trabasist (f. 1892 3/3), sedan 1915 lärare
vid MK i Sthlm och därjämte från 1922
anställd vid K.
hovkapellet, framstående solist och
kammarmusikspelare.
G., som stud, för E.
Stanék, dels privat 1910
—12, dels vid MK i
Sthlm, var 1914—22 förste
kontrabasist i
Konsertföreningens ork. Han
har utbildat de flesta
sv. kontrabasister på
senare tid och utgav
1941 en kontrabasskola. — AssMA 1935. H. M-g
Gullidge [galidg], Arthur W.,
austra-liensisk tonsättare (d. 1942), en av
Frälsningsarméns mera bemärkta;
divisions-musikledare inom samfundet i Australien.
Av G:s verk tillhöra följande den internat.
standardrepertoaren för blåsork.: Army of
Immanuel, The heavenbound throng, Memories
of Galilee, Thought divine, Divine communion
och British melodies. P. A.
Gu'lliksson, G u 11 i k, kallad Spel
G u 11 e, medelpadsk allmogespelman av
vallonbörd (1818—90), en av de främsta
fiolspelmännen i v. Medelpad, till yrket
torpare och grovarbetare.
G:s repertoar av för denna del av landskapet
karakteristiska melodier omfattade även
jämtpolskan, vilket tyder på en viss påverkan från
Lapp Nils, som han enl. traditionen skall ha
sammanträffat med i Medelpad. G:s sydländskt
livliga temperament och förmenta
trollkunnighet bidrogo att förläna honom en viss nimbus
i folkfantasin.
Litt.: N. Andersson, Svenska låtar. Medelpad
(1928). . O. A.
Gullman, Gustaf, organist och
tonsättare (f. 1897 °/o), sedan 1931 förste
dirigent för Västmanlands sångarförbund
inom Svenska missionsförbundet.
G. avlade musiklärarex. 1930 och högre
orga-nistex. 1931 vid MK i Sthlm; var org. och
körledare i Valhalla missionsförsaml. i Sthlm 1923
—31 samt i Missionskyrkan i Västerås 1931—48.
Han har skrivit en kantat samt kör- och
solosånger. G. S.
Gulhnar, K a i, pseud. för Gullan
Bergström, vis- och
schlagerkompositör (f. 1905 2/4), har gjort sig känd bl. a.
från ett flertal revyer, filmer och
grammofoninspelningar.
G., som bedrivit piano- och sångstudier,
innehade 1933—38 egen grammofonaffär, Skivba-
785
786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 14 23:39:27 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-2/0421.html