GÖRLIN läns orkesterförening 1912—1937 (1937); Gävle ungdomssångarförbund 1930—1940. Jubileumsskrift... (1940). G.P. Göhler, Karl Georg, tysk dirigent och tonsättare (f. 1874 29/6), en av pionjärerna för Mahlers musik. G., som stud, vid univ. och MK i Leipzig, dirig. bl. a. 1897—1907 och 1909—13 Riedelverein där; hovkapellm. i Altenburg 1903—07 och Karlsruhe 1907—09 samt musikalisk ledare för Neue Oper i Hamburg 1913—15. Han var 1922 —27 och 1929—32 chef för Landestheater i Altenburg och 1922—23 dirigent för Die Phil-harmonie i Halle. Gästade Gbg ffg. 1926 och är sedan 1949 bosatt i Lybeck. G. har red. nyutgåvor av C. Freundt, Hasse, Haydn, Händel, Mozart, Schubert m. fl. samt publ. Cornelius Freundt... (diss. 1896), Über musikalische Kultur (1908) o. a. skrifter. — Som tonsättare avgjort konservativ har G. blivit känd och uppskattad bl. a. för sina religiösa och indiska sånger. Verk: Den komiska operan Prinz Nachtwäch-ter (1908); 2 symf., svit G-dur, pianokons. C-dur (1925), 2 violinkons., en violoncellkons. o. a. orkesterverk; solokantater med ork., manskörer; kammar- och pianomusik, sånger m. m. Å. B. Gö'ingedansen el. den långa dansen, en långdans, som under 1800-talets senare hälft levde kvar i Skåne. Med spelmannen i spetsen sprungo deltagarna i långdans runt gårdarna i byn, ibland med inslag av att kedjan av dansande kröp under broar av höjda armar osv. Dansen förekom särsk. mycket vid pingst- och majgillen. Liknande långdanser äro från samma tid kända från bröllonsfirandet i andra delar av landet. M. R-g Gö'llerich, August, tysk musikskriftställare (1859—1923). G., som varit elev till Liszt och Bruckner, kallades 1906 till Linz som ledare för musikföreningen och MK där. Uppdraget att skriva Bruckners biografi, som denne givit G., lyckades han dock icke fullborda före sin död. Skrifter: A. Reissmann als Schriftsteller und Komponist (1886), Liszt (1887), Beethoven (1904; 31907), Anton Bruckner (4 bd, 1922—37; fullbordad av M. Auer) m. fl. Å. V. Göransson, Hanser Lina, sångerska, sopran (f. 1908 13/<), sedan 1926 solist i Siljansbygdens körförbund och känd genom framträdanden på K. teatern i Sthlm. G., som stud, sång bl. a. för Clary Morales. deb. på K. teatern 1939 som Santuzza i Caval-leria rusticana och sjöng där de två följ, åren dessutom Tatjana i Eugen Onegin och Elisabeth i Tannhäuser. Som konsertsångerska har hon framträtt bl. a. i Sthlm, Gbg och Hfors. — 805 G. har uppburit Christine Nilssons stipendium. — G. 1928 m. musikdir. Erik Göransson (f. 1901 “A), sedan 1924 org. i Orsa. G.P. Göransson, Harald Ossian, musikpedagog (f. 1917 5/5), verksam i Sthlm, blev 1946 musiklärare vid Folkskolese-minariet för manliga elever, 1944 lärare vid Schola cantorum och 1949 överlärare i harmonilära vid Stockholms borgarskolas musiklinje. G. avlade 1938 högre organistex., 1940 högre kantors- och 1941 musiklärar-ex. vid MK i Sthlm. Var 1947—50 vik. kantor i Johannes kyrka och undervisade 1944—48 vid Kursverksamheten vid Stockholms högskola. — G. har skrivit Lyssnarnas harmonilära (1950) samt tidskr.-art. I. S. Görli'n, Helga Maria, operasångerska, sopran (f. 190 0 26/0), anställd vid K. teatern i Sthlm från 1927 och under 1930-talet en av de ledande artisterna vid denna institution, särskilt uppmärksammad i ingénuepartier. — Litteris et artibus 1934. Hovsångerska 1941. Efter stud, för G. Bratt, i Berlin och Paris samt vid K. teaterns operaskola deb. G. 1926 som Mélisande i Pelléas och Mélisande på Stockholmsoperan och vann allmänt erkännande för sin intagande rolltolkning. Även de följ, debuterna — titelr. i Jolantha och Gåspigan i Kungabarnen — voro framgångsrika, och hon uppträdde nu i de ledande rollerna inom sitt fack. G. har vunnit sina framgångar främst tack vare sitt mjuka, själfulla uppträdande, men även det skälmska och uppsluppna har i henne funnit en god framstäEare (Dorabella i Cosi fan tuttei. Även som konsertsångerska har G. nått uppskattning. Som medlem av K. teaterns ensemble har hon gästspelat i de nordiska länderna samt i Bryssel; eget gästspel som Margareta i Faust i Hfors 1949. — G. 1931—46 m. kamreraren och ekonomiinspektören vid K. teatern Arthur Hilton. — Bild sp. 807. Roller (u. n.): Eurydike i Orfeus, Susanna i hgaros bröllop, Zeflina i Don Juan, Pamina i Trollflöjten, Fiametta i Boccaccio, titelr. i Ara-bella, Amy Robsart i Drottning Elisabeth, Margareta i Fausts fördömelse och Faust, Micaela i Carmen, Denise de Flavigny i Lilla helgonet, Violetta i La traviata, titelr. i Aida, Margareta i Mefistofeles, titelr. i Manon Lescaut, Mimi i Bohème, titelr. i Madame Butterfly, Liü i Tu-randot, Minnie i Flickan från vilda västern, Solveig i Peer Gynt, Liisa i Österbottningar, Anna i Värmlänningarne, Vaino i Arnljot, Elin i Domedagsprofeterna, Karin i Engelbrekt, Ro-samund i Fanal, Chryseis i Prinsessan från Cypern, Silvia i Marionetter m. fl. G. P. 806