GÖTEBORGS KONSERTHUS Göteborgs konstmuseum under bet. Göteborgs kammarorkester. Även denna sammanslutning är nu upplöst. A. A. Göteborgs konserthus, uppfört 1934—35 och invigt 4 okt. sistn. år, har för sin tillkomst att tacka bl. a. en donation av Caroline* Wijk, f. Dickson. Arkitekt var Nils Einar Eriksson och rådgivare i akustiska frågor prof. Henrik Kreüger. Konserthuset inrymmer två eg. konsertsalar, Stora salen med 1371 åhörareplatser och ett podium för en 65 mans orkester och en kör på 180 personer samt Stenhammarsalen med 450 åhörareplatser och ett mindre podium, lämpat för kammarmusik och solistframträdanden. Dessutom finns en liten sal för 60 å 70 personer, en repetitionssal (radiostudio), rum för musiker och solister, lokaler för administration och orkesterskola, notbibliotek, förrådsrum m. m. Byggnaden har ett monumentalt yttre och är belägen vid Götaplatsen. Inredningen har utförts av bl. a. prins Eugen, E. Dahlskog, S. Erixon och O. Sköld, och akustiken är i synnerhet i Stora salen den bästa tänkbara, ett förhållande, som gjort Göteborgs konserthus världsbekant. Stora salen inrymmer även Göteborgs konserthusorgel. Före det nya konserthusets tillkomst ägde orkesterföreningens konserter rum i konserthuset på Heden, invigt 1905 och ödelagt genom eldsvåda 1928. Göteborgs konserthusorgel är byggd av den danska orgelbyggarfirman Marcussen & Sön och invigdes 1937. Orgeln, som innehåller 100 stämmor, fördelade på 4 manualer och pedal, är byggd enl. sleiflådesystem med elektrisk regering och är försedd med ett tiotal fria kombinationer jämte sedvanl. koppel m. m. Omfånget i manualen uppåt sträcker sig ända till c4. — Bilder se sp. 811 och 814. Litt.: Göteborgs konserthus. Berättelse avgiven av Stadsfullmäktiges byggnadskommitté ... 1935 (1935). A. A. Göteborgs konserthuskör, en blandad kör, bildad 1917 på initiativ av Elsa och W. Stenhammar samt Göteborgs orkesterförenings styrelse, med främsta uppgift att tills, m. orkesterföreningen framföra större körverk. Kören, som 1912—16 föregåtts av Göteborgs körförening, utgick ur den s. k. Elsa Stenham-mars-kören, och den nya kören skulle i fortsättningen rekryteras ur Göteborgs orkesterförenings skola för körsång. Som ledare ha verkat W. Stenhammar, T. Rangström, T. Mann, M. Rudolf och M. Rubinstein. Efter 1944 har ingen ord. dirigent varit anställd, men M. Wöldike har som gäst regelbundet lett större körframföranden under de senaste åren. Repe-titör är sedan 1945 L. Svegelius, vilken är ord. ledare för den 1948 bildade Lilla konserthuskören, grundstommen i stora kören. Litt.: Jubileumsskrift utg. av Göteborgs konserthuskör ... (1943). A. A. Göteborgskvartetten, namn på flera stråkkvartettensembler i Göteborg, av vilka den äldsta bildades 1916. Den nuv. G., gr. 1949, består av violinisterna K. Freiholtz och A. Magnusson, altviolinisten H. Stenström och violoncellisten G. Vecchi. G. utgjordes urspr. av violinisterna F. Asti och S. Dabrowski, altviolinisten S. Blomqvist och violoncellisten R. Claèson, de båda sistn. tidigare medlemmar i Aulinska kvartetten. Asti efterträddes 1923 av C. Garaguly och denne 1930 av B. Gimpel; i sekundviolinen inträdde 1924 L. Fermaeus, medan altviolinstämman bestridits av D. Pot (1927), H. Freudenthal (1928 —36), Nils Nilsson och T. Broström. Efter Clae-son inträdde 1933 Magnus Jensen, som 1936 efterträddes av G. Vecchi. År 1940 nybildades G., varvid namnet ändrades till Wolf kvartetten, vilken i sin tur 1948 avlöstes av Damenkvartetten. A. A. Ab. Göteborgs lyriska teater, ett 1920 bildat bolag för driften av Stora teatern, vars spelplan därefter huvudsaki. omfattat operor och operetter. Under åren 1933—48 spelades endast operett, men sistn. år återupptogs operaverksamheten och nu med delvis exklusivare programval. Teaterchef är sedan 1948 Einar Hjort med S. Lindedal som kapellmästare. Intresset för lyrisk-dramatisk teaterkonst, som under 1700- och första hälften av 1800-t. sporadiskt tillgodosetts på skilda scener i Göteborg. bl. a. genom tyska operatrupper 1831 och 1836—38, fick stadga först sedan Nya teatern vid Kungsportsavenyn invigts 1859. Teatern, från 1880 kallad Stora teatern, spelade såväl talpjäser som scenmusikaliska verk. Under A. Lindbergs (1890—93) och A. Ranfts (1893—95) ledning kom operan och framför allt operetten här alltmer i förgrunden för att slutl., efter tillkomsten av Göteborgs stadsteater 1934, helt skiljas från taldramatiken. Som konstnärliga ledare efter 1920 ha fungerat G. Bergman (1922 —25), C. Barcklind (1925—27), K. Kinch (1927— 36), O. Textorius (1937—38) och L. Egge (1938— 48). Som kapellm. ha verkat bl. a. F. Tobiaeson (1920—24), Nils Söderberg (1920—21), Lill-Erik Hafgren (1920—24), T. Voghera (1924—27), W. Rölling (1924—25), O. Kielland (1925—29), M. Rubinstein (1926—38), S. Frykberg (1929—35) och från 1929 S. Lindedal. Efter 1948 har G. introducerat flera samtida operaverk i Sverige, ss. Gershwins Porgy och Bess (1948) och Brittens The rape of Lucretia (1949). Litt.: J. Svanberg, Anteckningar om Stora teatern i Göteborg 1859—93 (1894); W. Berg, Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar (3 bd, 815 816