HAWKES Hawkes [hå:ks], Frederick Georges, engelsk tonsättare (f. 1869 ®/2), överste i Frälsningsarmén, chef för dess musikverksamhet i England 1913—36. H., som blev officer i Frälsningsarmén 1887, har komp, musik till omkr. 100 sånger och nästan lika många marscher samt arr. omkr. 200 potpurrier för blåsork. Utgav vidare Studies in time and tempo, Studies for band training, The slide trombone och Musical cali-graphy. P. A. Hawkins [hå/kinz], Coleman (Bean)( amerikansk jazzmusiker av negerhärkomst (f. 1907 21/ii), ansedd som den bäste tenorsaxofonisten vid 1920-t:s slut. H. stud, först piano och violoncell men övergick till saxofonen och var det bärande namnet i F. Hendersons orkester 1924—34. Sistn. år spelade han hos J. Hylton i London och reste sedan i Skandinavien, Belgien, Holland och Frankrike till 1939. Han återvände då till USA och har sedan med egen orkester spelat huvudsaki. i New York; besökte Sthlm 1950. H. har även gjort en mängd grammofoninsp. H. M-g Hawkins [hå/kinz], John, engelsk musikhistoriker (1719—89), jämte C. Bur-ney den ende av de musikhistoriska författarna under slutet av 1700-t., som skrev en fullständig skildring av musikens utveckling, A general history of the Science and practice of music (5 bd, 1776; nytr. av V. Novello 1853 och 75 i 3 bd). Detta verk utkom s. å. som de två första banden av C. Burneys General history of music, som till en början kom att ställa H:s verk i skuggan. Burney är visserligen den till stilen överlägsne; var dessutom musiker av facket, till skillnad från H., vilken ofta måste anlita musikalisk sakkunskap, t. ex. för tolkning av mensuralmusiken. Emellertid bygger H:s verk på flitigare studier, och därigenom att han först och främst låter källorna tala, utgör det en värdefull materialsaml. Ett stort antal musikstycken trycktes även i verket. I motsats till Burney sysselsätter sig H. huvudsaki. med äldre tiders musik. Med viss rätt kan därför sägas, att H:s History är det första musikhistoriska verket i modernare mening. — Bland övriga arbeten kan nämnas An account of the institution and progress of the Academy of ancient music (1770). Litt.: Elisabeth Hegar, Die Anfänge der neue-ren Musikgeschichtsschreibung um 1770 bei Gerbert, Burney und H. (diss. 1930); R. Steven-son, »The rivals» — H., Burney, and Boswell (i MQ 1950). I.S. Ha'vnevik, B e r g 1 j o t, norsk pianist (f. 1905 12/4), uppskattad pedagog i Oslo. H. stud, för Dagmar Walle-Hansen och R. Riefling, i Tyskland för W. Kempff och E. Fi-scher, i Paris för R. Casadesus. Hon har sedan sin debut 1926 konserterat i Norge och Khmn och varit solist vid Filharmonisk selskaps ork. i Oslo. H. K. Ha'xthow, Eva Johanna, norsk sångerska, mezzosopran (f. 1896 2/2), har bl. a. framträtt som solist i oratorier. H. har stud. bl. a. i Berlin, senare för van Erpekum Sem och i Sthlm för Mme Skilondz. Hon deb. i Oslo 1921, har ofta sjungit där och i andra norska städer samt i no., sv. och da. radio. Verkar som ansedd sångped. i Oslo. Ö. G. Hay ->La Hay. HAYDN, JOSEPH. Sp. Haydns liv ............................ 945 Haydns personlighet.................... 954 Musikhistorisk placering .............. 956 Haydns konstnärliga utveckling......... 958 Symfonier ............................. 962 Uvertyrer och andra verk för orkester ... 964 Konserter.............................. 965 Kammarmusik (utan klaver) ............. 966 Klavermusiken och kammarmusik m. klaver 969 Kyrkomusik ............................ 972 Dramatisk musik........................ 974 Kantater och oratorier................. 975 Sånger ................................ 977 Verkförteckning ....................... 978 Litteraturförteckning ................. 987 Den österrikiske tonsättaren Franz Jo-seph Haydn [haMn], f. 1732 31/3 i byn Rohrau i s. Österrike, d. 1809 31/5 i Wien, är en av de stora huvudgestalterna i europeisk musikhistoria, både genom de värden hans musik i sig själv inrymmer och på grund av sin insats som banbrytare för hela den nya musikaliska utveckling, som har sin utgångspunkt i Wienklassicismén fram till och omkr. år 1800. Efter att under sina sista levnadsår ha nått en enastående berömmelse sköts han i romantikens epok starkt i bakgrunden och blev mer och mer betraktad enbart som den förtjänstfulle pionjären, vars musik »icke längre hade något djupare intresse» (R. Schumann). Våra dagars på så många sätt förändrade musikaliska uppfattning har i hög grad dragit fram Haydns musik i dagsljuset. I större utsträckning, än vad som varit fallet under mer än 100 år, framstår Haydn numera som en synnerligen aktuell tonsättare. Sökarljuset rik 943 944