Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hebenstreit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEIBERG
H:s bror, Anton H. (1861—1915), var en
ansedd violoncellist, från 1895 verksam i New
York; skrev instrumentalmusik och sånger.
H:s son, kontrabasisten Louis Alexander
H. (f. 1876), var 1902—42 medlem av Det kgl.
kapel, från 1919 som solokontrabasist, och
dennes son, kontrabasisten Louis Oskar H. (f.
1897), är sedan 1919 anställd i Det kgl. kapel,
från 1942 som solokontrabasist. Er-l
Heiberg, Ella Dyberg, dansk
vissångerska, mezzosopran (f. 1897 3/n), f. i
Sverige och utbildad vid MK i Sthlm.
H., som sedan 1915 varit bosatt i Khmn, har
gjort sig ett namn som vis- och
kabarésångerska; har även framträtt i Sverige. H.
har komp, sånger och visor. H. G.
Heiberg, JohanLudvig, dansk
författare och kritiker (1791—1860), som i
sin allsidiga skriftställarverksamhet även
fick betydelse för musiklivet.
Under inflytande av franskt och tyskt
sångspel skapade H. med Kong Salomon og Jörgen
Hattemager (1825), Aprilsnarrene (1826),
Resen-centen og dyr et (s. å.), Köge huskors (1831),
De danske i Paris (1833), Nej (1836), Emilies
hjertebanken (1840) o. a. den danska
vådevillen. Styckena utspelas i borgerlig miljö,
och i de inlagda sångerna visar sig H. som
en mästare i att sätta texter, ofta med
parodisk utformning, till lånade melodier,
härrörande från sångstycken, kända visor, operor,
tyrolermusik, wienervalser o. a. dansmusik,
militärmusik och inte minst Bellmanssånger.
Hans viktigaste musikmedarb. voro L. Zinck
och H. Rung. — H. förf, enstaka estetiska och
akustiska småskrifter och komponerade några
melodier; 1849 utgav han en saml. idealiserade
gatvisor med melodier. — Betydelsefulla blevo
också texterna till skådespelen Et eventyr i
Rosenborg have, Elverhöj, Syvsoverdag och
Fata Morgana, vilka tonsattes av resp. C. E. F.
Weyse, D. F. R. Kuhlau, J. P. E. Hartmann
och P. Heise.
H:s hustru, skådespelerskan J o h a n n e
Louise H., f. Paetges (1812—90), skrev
texten och komp, sångmelodier till
vådevillerna En söndag paa Amager (1848), Abekatten
(1849) och En sommeraften, till vilka J. F.
Fröh-lich medverkade med arr. av musiken.
Litt.: T. Krogh, H:s vaudeviller (1942); M.
Borup, J. L. H. (3 bd, 1947—49). Er-l
Heide, Harald, norsk violinist,
dirigent och tonsättare (f. 1876 8/3),
centralgestalten i Bergens musikliv under den
tid, 1907—47, då han ledde
musiksällskapet Harmoniens orkester (från 1919
Bergens symfoniorkester).
H. stud, musikteori i Oslo 1890—96 för G. F.
Lange, J. Haarklou, Elling m. fl., violin för F.
Zajic 1896 i Berlin och C. Thomson i Bryssel
1003
1903—04. Efter att 1898—99 ha varit lärare vid
MK i Bergen och medlem av Nationaltheatrets
ork. i Oslo 1899—1902, konserterade H. i USA
och England 1905—06. Åren 1907—19 och 1925
—26 var han dirigent för ork. vid Det nationale
scene i Bergen. Han har även framträtt som
dirigent i Gbg (1928), Sthlm (1931), Hfors (1924)
o. a. platser. — G. m. sångerskan Henriette Heide.
Verk: Symfonin Havets sang (1921),
Sympho-nie romantique (1948), Norsk rapsodi, Elegi
(1914), Barcarole, Procession solenne, Gangar,
Fantaisie romantique, Marche héroique (1929),
Romance för violin och ork. o. a. ork.-verk;
musik till äventyrskomedin Snehvide och
dramerna Anne Boleyn och Jarlen; sånger, bl. a.
Pinselilje (1909). H.K.
Heide, Henriette, f. Nielsen,
norsk operasångerska, sopran (f. 1894
24/12), anlitad solist vid oratorie- o.
a.kon-serter, från 1928 lärare vid MK i Bergen.
H. har stud, för bl. a. G. Bratt i Sthlm och
har efter debuten 1918 sjungit i operor och
operetter vid Den nationale scene i Bergen
och Nationaltheatret i Oslo samt konserterat i
dessa städer, Sthlm, London, Paris och på
Island. — G. m. kapellm. Harald Heide.
Roller: Euridice i Orfeus, Senta i Den
flygande holländaren, titelr. i Den glada änkan o. a.
H. K.
Heide el. H e y d e, J ö r(g)e n, musiker,
jämte B. Fischer en av de främsta vid
sv. kungahovet under senare hälften av
1500-t., åren 1556—82 andre man och
underledare i trumpetarkallet.
H. tjänstgjorde på 1550-t. hos kungen av
Danmark men kom 1556 till Sthlm från
Finland, där han trol. hade tillhört det hertigliga
hovkapellet. I. S.
Heiden, S e b a 1 d, ->Heyden.
Heidersbach-Källe [hai?-], Käte,
nutida svensk operasångerska, sopran, av
tysk börd, 1927 anställd vid Staatsoper i
Berlin, där hon verkat i flera repriser.
H.-K., som utbildats vid MK i Breslau
(piano) och stud, sång i Berlin, deb. 1923 i Breslau
som Elisabeth i Tannhäuser. Hon har sedan
uppträtt på de flesta mer betydande tyska
operascenerna (bl. a. Bayreuth) samt
gästspelat på Covent Garden i London och Stora
operan i Paris; även verksam som konsert- och
oratoriesångerska (Sverige ffg. 1946). —
Kam-mersängerin. Svensk medborgare 1928.
Roller: Fiordiligi i Cosi fan tutte, Grevinnan
i Figaros bröllop, Pamina i Trollflöjten, Agatha
i Friskytten, Elsa i Lohengrin, Eva i
Mäster-sångarne i Nürnberg, Desdemona i Otello
o. a. G. P.
Heide Steen, R a n d i, ->Steen.
Heide Sörensen, Erling, ->Sörensen.
1004
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 14 23:39:27 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-2/0532.html