HEIBERG H:s bror, Anton H. (1861—1915), var en ansedd violoncellist, från 1895 verksam i New York; skrev instrumentalmusik och sånger. H:s son, kontrabasisten Louis Alexander H. (f. 1876), var 1902—42 medlem av Det kgl. kapel, från 1919 som solokontrabasist, och dennes son, kontrabasisten Louis Oskar H. (f. 1897), är sedan 1919 anställd i Det kgl. kapel, från 1942 som solokontrabasist. Er-l Heiberg, Ella Dyberg, dansk vissångerska, mezzosopran (f. 1897 3/n), f. i Sverige och utbildad vid MK i Sthlm. H., som sedan 1915 varit bosatt i Khmn, har gjort sig ett namn som vis- och kabarésångerska; har även framträtt i Sverige. H. har komp, sånger och visor. H. G. Heiberg, JohanLudvig, dansk författare och kritiker (1791—1860), som i sin allsidiga skriftställarverksamhet även fick betydelse för musiklivet. Under inflytande av franskt och tyskt sångspel skapade H. med Kong Salomon og Jörgen Hattemager (1825), Aprilsnarrene (1826), Resen-centen og dyr et (s. å.), Köge huskors (1831), De danske i Paris (1833), Nej (1836), Emilies hjertebanken (1840) o. a. den danska vådevillen. Styckena utspelas i borgerlig miljö, och i de inlagda sångerna visar sig H. som en mästare i att sätta texter, ofta med parodisk utformning, till lånade melodier, härrörande från sångstycken, kända visor, operor, tyrolermusik, wienervalser o. a. dansmusik, militärmusik och inte minst Bellmanssånger. Hans viktigaste musikmedarb. voro L. Zinck och H. Rung. — H. förf, enstaka estetiska och akustiska småskrifter och komponerade några melodier; 1849 utgav han en saml. idealiserade gatvisor med melodier. — Betydelsefulla blevo också texterna till skådespelen Et eventyr i Rosenborg have, Elverhöj, Syvsoverdag och Fata Morgana, vilka tonsattes av resp. C. E. F. Weyse, D. F. R. Kuhlau, J. P. E. Hartmann och P. Heise. H:s hustru, skådespelerskan J o h a n n e Louise H., f. Paetges (1812—90), skrev texten och komp, sångmelodier till vådevillerna En söndag paa Amager (1848), Abekatten (1849) och En sommeraften, till vilka J. F. Fröh-lich medverkade med arr. av musiken. Litt.: T. Krogh, H:s vaudeviller (1942); M. Borup, J. L. H. (3 bd, 1947—49). Er-l Heide, Harald, norsk violinist, dirigent och tonsättare (f. 1876 8/3), centralgestalten i Bergens musikliv under den tid, 1907—47, då han ledde musiksällskapet Harmoniens orkester (från 1919 Bergens symfoniorkester). H. stud, musikteori i Oslo 1890—96 för G. F. Lange, J. Haarklou, Elling m. fl., violin för F. Zajic 1896 i Berlin och C. Thomson i Bryssel 1003 1903—04. Efter att 1898—99 ha varit lärare vid MK i Bergen och medlem av Nationaltheatrets ork. i Oslo 1899—1902, konserterade H. i USA och England 1905—06. Åren 1907—19 och 1925 —26 var han dirigent för ork. vid Det nationale scene i Bergen. Han har även framträtt som dirigent i Gbg (1928), Sthlm (1931), Hfors (1924) o. a. platser. — G. m. sångerskan Henriette Heide. Verk: Symfonin Havets sang (1921), Sympho-nie romantique (1948), Norsk rapsodi, Elegi (1914), Barcarole, Procession solenne, Gangar, Fantaisie romantique, Marche héroique (1929), Romance för violin och ork. o. a. ork.-verk; musik till äventyrskomedin Snehvide och dramerna Anne Boleyn och Jarlen; sånger, bl. a. Pinselilje (1909). H.K. Heide, Henriette, f. Nielsen, norsk operasångerska, sopran (f. 1894 24/12), anlitad solist vid oratorie- o. a.kon-serter, från 1928 lärare vid MK i Bergen. H. har stud, för bl. a. G. Bratt i Sthlm och har efter debuten 1918 sjungit i operor och operetter vid Den nationale scene i Bergen och Nationaltheatret i Oslo samt konserterat i dessa städer, Sthlm, London, Paris och på Island. — G. m. kapellm. Harald Heide. Roller: Euridice i Orfeus, Senta i Den flygande holländaren, titelr. i Den glada änkan o. a. H. K. Heide el. H e y d e, J ö r(g)e n, musiker, jämte B. Fischer en av de främsta vid sv. kungahovet under senare hälften av 1500-t., åren 1556—82 andre man och underledare i trumpetarkallet. H. tjänstgjorde på 1550-t. hos kungen av Danmark men kom 1556 till Sthlm från Finland, där han trol. hade tillhört det hertigliga hovkapellet. I. S. Heiden, S e b a 1 d, ->Heyden. Heidersbach-Källe [hai?-], Käte, nutida svensk operasångerska, sopran, av tysk börd, 1927 anställd vid Staatsoper i Berlin, där hon verkat i flera repriser. H.-K., som utbildats vid MK i Breslau (piano) och stud, sång i Berlin, deb. 1923 i Breslau som Elisabeth i Tannhäuser. Hon har sedan uppträtt på de flesta mer betydande tyska operascenerna (bl. a. Bayreuth) samt gästspelat på Covent Garden i London och Stora operan i Paris; även verksam som konsert- och oratoriesångerska (Sverige ffg. 1946). — Kam-mersängerin. Svensk medborgare 1928. Roller: Fiordiligi i Cosi fan tutte, Grevinnan i Figaros bröllop, Pamina i Trollflöjten, Agatha i Friskytten, Elsa i Lohengrin, Eva i Mäster-sångarne i Nürnberg, Desdemona i Otello o. a. G. P. Heide Steen, R a n d i, ->Steen. Heide Sörensen, Erling, ->Sörensen. 1004