HELANDER jägarreg.) men ägnade sig som amatör åt musiken. H., som stud, för J. E. Gille och H. J. Be-rens, utgav några h. solosånger, delvis till egna texter, av vilka flera blevo populära, i främsta rummet Lärkan (Säg mig, lilla fågel) och Bland fjällen. På olika Sthlms-teatrar uppfördes med framgång hans operetter Regementstrumslaga-ren (1870), Löjtnanten och hans kalfaktor (1870), Det var jag (1879), Rekryten (1881), Fåglarna (1882), Nattlampan (1886) och Ulla Messköt (1890). H.M-g Helander, Maj Birgitta, pianist och pianopedagog (f. 1919 10/5), har framträtt i Sthlm (bl. a. i Konsertföreningen) med debut 1947 och i landsorten. H. avlade vid MH i Sthlm 1940 musiklärar-, 1942 kantors- och 1943 org.-ex.; därefter fortsatta stud, för S. Brandel samt vid MK i Paris. Å. B. He'lasvuo, eg. Hällström, V e i k-k o Olavi, finländsk musikpedagog och -kritiker (f. 1916 2/i0), lärare i musikhistoria och tonträffning vid Sibeliusakad. i Helsingfors. Utbildad vid MK och univ. (fil. mag.) i Hfors, har H. även verkat som körledare samt som red.-sekr. för det finska musiklexikonet Mu-siikin tietokirja (1948). N.-E.R. Ein He'ldenleben, ty., »En hjältes liv», symfonisk dikt av R. Strauss, op. 40 (1898; Frankfurt a. M. 1899; Sthlm 1914). Verket, som är tonsättarens musikaliska självbiogr., tillägnades W. Mengelberg och Concertgebouw-Orkest i Amsterdam. Helder, Bartholomäus, tysk kyrkomusiker (d. 1635), verksam nära Gotha, bl. a. kyrkoherde i Remstedt; komp, psalmmelodier och flerst. sättningar av dessa. Nytr. t. ex. i sv. hymnutgåvor. Verk: Cymbalum genethliacum ... (4—6-st.; 1614—15); Cymbalum Davidicum ... (5—8-st.; 1620). — I Gotha-cantionalet d. 1 (1646) 19 sånger och i d. 2 (1655) 33. I. S. Helfer [-fa], Walter, amerikansk tonsättare (f. 1896 30/s), sedan 1939 prof, vid Hunter Coll. i New York, företrädare för en måttfullt modern, ofta lyriskt färgad tonkonst. Efter avlagda ex. vid Harvard- och Columbia-univ. stud. H. komposition för S. Mason i Boston och senare för Respighi i Rom. Verk för ork.: Symphony on Canadian airs (1937), symf. h-moll (1946), den symf. skissen Old paint (1945), konsertuvertyr D-dur (1938); Water idyl (1936), Prelude-Intermezzo-Fugue (1937), Prelude to Midsummer night’s dream (1939), Concertino för piano och ork. (1947), Fantasy on children’s tunes (1935; med piano), alla med kammarork. Kammarmusik: Stråkkvartett G-dur, stråktrio F-dur, Appassionato för violin och piano, Soliloquy för violoncell och piano o. a. Övriga verk: Psalm-Motet, Dutch lullaby, The Lord’s prayer, Songs of the voyageur o. a. körkomp., Elegiac sonata för piano m. m. H. M-g Helfert, Vladimir, tjeckisk musikforskare (1886—1945), blev 1921 docent och 1926 prof, i musikvetenskap vid univ. i Brünn (Brno). H. stud, för bl. a. Kretzschmar och J. Wolf vid univ. i Berlin. I Brünn var H. även ork.-föreningens dirigent och utg. av musiktidskr. Hudebni Rozhledy. Skrifter: G. Benda und J. J. Rousseau (diss. 1908), Zur Entwicklungsgeschichte der Sonaten-form (i AMW 1925), Die Jesuiten-Kollegien der Böhmischen Provinz zur Zeit des jungen Gluck (i J. Wolf-Festschrift, 1929), Geschichte der Musik in der Tschechoslovakischen Republik (1936; tills, m. E. Steinhard; även fr. uppl.; 21938 m. titeln Die Musik in der Tschechoslovakischen Republik och m. bibliogr. av B. Stédrow över tj. musik sedan Smetanas tid) samt arbeten på tjeckiska. L S. He'lgason, Hallgrlmur, isländsk tonsättare (f. 1914 3/n), har i sina kompositioner ofta upptagit isländsk folkmusik, som han även utg. i bearb. H. fullföljde sina studier i Khmn, Leipzig och Zürich. Åren 1940—41 föreläste han i musik vid univ. i Reykjavik och undervisade 1942—45 i samma ämne vid gymnasiet där. Han var 1940—46 musikkritiker i tidn. Albydubladid. Verk: Var. över en gammal isländsk folkvisa, Pastorale, 6 isländska danser, alla för stråkork.; kör- och solosånger; pianokomp., däribl. 2 sonater; 4 h. folkvisebearb. J. Th. He'lgason, Jonas, isländsk kyrkomusiker och musiklärare (1839—1903), jämte brodern en av landets mest prominenta musikpersonligheter under 1800-t:s senare hälft. Från 1862 verkade H. som musikpedagog och körledare i Reykjavik, där han 1877 blev dom-kyrkoorganist. Han samlade och utgav flera körsångsaml. (den första 1875) och offentliggjorde 1884 även en koralbok. Hans bror, Helgi H. (1848—1922), stud, violin och blåsinstr. i Khmn och gr. 1876 »R e y k-javiks biåsorkester», vilken han ledde till 1902, då han flyttade till USA. Båda bröderna komp, sånger av bestående värde. J. Th. He'Igeland, S j u r, norsk spelman (1858 —1924), gav konserter på hardingfele i Oslo och Bergen och vann 1. pris i flera tävlingar. 1015 1016