Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Helsingfors ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENZEL
i sin genre. — Utom som violinist gjorde H.
stor lycka även som pianist, bl. a. med sina
improvisationer, som ofta rymde tokroliga
infall. — Kammermusikus 1918.
Verk: Operan Staerstikkeren (1926);
scenmusik till H. Drachmanns Völund smed (1896;
omarb. till opera 1939—40), Canta (1900),
Prinsessen og det halve kongerige (1905) och
Prinsessen der spandt (1908); baletterna Den lille
havfrue (1909; häri Livsglaedens dans; även
uppf. omarb. 1935) och Tata (1931); kantater
och körsånger; orkesterverk: symfoni C-dur
(1896), Kong Volmer (1898), romans för violin
och stråkork. (1893) m. m.; kammarmusik:
stråkkvartett Ess-dur (1889) och a-moll (1910),
kammarkvartett för flöjt, violin, violoncell och
piano (1937), kammar duetter för två violiner
och piano (1912), Börnetrio F-dur (1904),
violinsonat g-moll (1893; senare omarb.);
violinstycken: Kleine bunte Reihe (1899; häri
Myg-gedans), Sammenspil (1901), Novelletter (1905;
Romance, Air, Djaevledans m. fl.);
pianostycken: Seks klaverstykker (1888), Thème
original avec variations (1892), Billedbogen (1900),
Miniatureaquareller (1900), Karakterstykker
(1905), Börnelyrik (1908); sånger: Det döende
barn, Skaersommervise, Jeg mindes dig, Dagen
er omme, To maa man vaere, Du blomst i dug,
Vaer hilset kammerater m. fl. — Verkfört, av
S. Berg i DMT 1941.
Litt.: H. Bonnén, F. H. (i DMT 1927—28); C.
M. Norman-Hansen, Livets logbog (1934); K. A.
Bruun, F. H. — in memoriam (i DMT 1940); J.
Ravn-Jonsen, Musikhistorier (1941); S. Berg,
F. H. (1943; med bibliogr. och verkfört.). Er-l
Henriques [-ri/kas], Robert Martin,
dansk musiker och skriftställare (1858—
1914), deltog aktivt i Khmns musikliv
bl. a. genom gr. av musikföreningarna
G-dur (1886—89) och Symf oni a
(1889—93).
H. utbildades till violoncellist och har även
sysslat med komp., blev red. för tidn. Vort
land 1898 samt utgav Niels W. Gade (1891).
Erhöll det Anckerske legat 1887. Er-l
Hens, Charles, belgisk tonsättare (f.
1898 3/ii), lärare i orgel vid MK i Liége
och organist vid S:te Gudule i Bryssel,
ansedd som en av sitt lands främsta
orgelspelare; har även turnerat i Västeuropa
och Italien.
H., som stud, vid MK i Bryssel, har framträtt
med ork.-verk (bl. a. en symf. och en
orgelkons.), kammarmusik, orgel- och pianostycken
samt sånger. G. M.
He'nschel, Sir Isidor George, engelsk
dirigent, sångare (baryton) och
tonsättare (1850—1934), en av Englands mer
bemärkta musikerpersonligheter under
1049
1800-t:s sista decennier, gr. av London
Symphony Concerts, som han
ledde 1885—96.
Utbildad vid MK i Leipzig för bl. a.
Mosche-les (piano) och Reinecke (musikteori) samt
senare i Berlin för Kiel (komp.) deb. H. 1868 som
sångare i Leipzig. Efter omfattande konsertresor
var han 1881—84 dirigent för Boston
Symphony Orch.; bosatte sig 1885 i London, där han
1886—88 även var lärare i sång vid Royal Coll.
of Music. Åren 1891—95 ledde han Scottish
Symphony Orch. i Glasgow. Som dirigent
verkade han för både Wagner och Brahms; den
sistn. var hans personlige vän. H. har även
gjort grammofoninsjungningar. — Knight 1914.
G. 1. ggn 1881 m. den amerikanska
konsertsångerskan, sopran, L i 11 i a n June B a i 1 e y
(1860—1901), med vilken han ofta konserterade.
Verk: Operorna Nubia (Dresden 1899) och
Frederic the friar, skådespelsmusik, körverk,
kammarmusik m. m. — Personal recollections
of Brahms (1907) och Musings and memories
of a musician (1918).
H:s dotter, Helen H., har gjort sig känd
som sångerska med eng. folkvisor, negro
spi-rituals etc.
Litt.; Helen Henschel, When soft voices die
(1944). O. S.
He'nschien, Harald Trygve, norsk
dragspels virtuos (f. 1902 ®/5), har sedan
1925 spelat i norsk radio och både som
solist samt med Henschien trio
givit konserter över hela landet. Har även
framträtt som populärkompositör. ö. G.
He'nsel, Fanny Cäcilia, f. M e n d e 1
s-s o h n, tysk pianist och tonsättare (1805—
47), syster till F. Mendelssohn-Bartholdy,
känd främst som utmärkt pianist.
H. stod både som konstnär och människa
brodern mycket nära, och hennes frånfälle blev
den indirekta orsaken till dennes död. Bland
hennes kompositioner må framhållas en piano
-trio, kör- och solosånger, däribl. 6 sånger, utg.
tills, m. brodern, samt Gartenlieder, Lieder
ohne Worte o. a. pianoverk m. m.
Litt.: S. Hensel, Die Familie Mendelssohn
1729 bis 1847 (2 bd, 181924; ny uppl. av F.
Brändes; 21932). G.P.
Heznsel, Heinrich, tysk
operasångare, tenor (1874—1935), en av sin tids
främsta Wagnersångare.
H., som stud, i Wien och Milano, deb. i
Frei-burg i. Br. och var därefter verksam vid skilda
tyska operascener, bl. a. i Wiesbaden 1906—11
och Hamburg 1911—22. Under gästspelsåren
(från 1922) sjöng han bl. a. i Bayreuth,
Bryssel, London, New York och Chicago. H. M-g
Heznsel, W a 11 h e r, eg. Julius
Ja-ni c z e k, tysk musikpedagog av böhmisk
1050
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu May 14 23:39:27 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-2/0555.html