DEN HERTOG Brita Hertzberg. den Hertog, Johannes, holländsk dirigent och tonsättare (f. 1904 20/i), elev av C. Dopper, sedan 1925 dirigent för Amsterdams Wagnervereeniging, ledare för operaklasserna vid MK i Amsterdam samt pianist och cembalist i Concert-gebouw-Orkest. Verk: Två körer ur Goethes Faust för damröster och ork., en ork.-svit, kammarmusik, körer och solosånger. H. M-g Hertoghs, Benedikt, ->Ducis. Hertz, förk. h z, enhet för frekvens (1 hz = 1 svängning per sekund), har fått sitt namn efter den tyske fysikern Heinrich Rudolf Hertz (1857—94), den förste, som experimentellt påvisade och studerade radiovågornas utbredning. Kj. S. Hertz, Alfred, amerikansk dirigent av tysk börd (1872—1942), sedan 1902 verksam i USA, där han bl. a. på Metropolitan ledde det första framförandet utanför Bayreuth av Parsifal (1903). H. stud. bl. a. komp, för Urspruch och dirig. för Fleisch vid Raff-Kons. i Frankfurt a. M. Åren 1891—1902 verkade han som kapellm. vid skilda tyska operascener och var 1902—15 knuten till Metropolitan, där han ledde den tyska operarepertoaren, främst Wagners och Strauss’ 1063 verk, ävensom alla amer. operapremiärer. Från 1915 bosatt i San Francisco dirig. han 1915—30 San Francisco Symphony Orch., 1922—25 konserterna i Hollywood Bowl, till vilka han var upphovsman, och 1927—37 Standard Symphony Hour. — G. 1914 m. konsertsångerskan Lilly Dorn (d. 1948). H.M-g Hertzberg, Olga Brita Lovisa, operasångerska, sopran (f. 1901 19/io), en av den svenska operans främsta konstnärer, vars skiftande rollgalleri städse präglats av psykologiskt finslipade och dramatiskt övertygande karaktärsteckningar, burna av en sällsynt vacker och uttrycksfull stämma. — Litteris et artibus 1933. Hovsångerska 1940. LMA 1943. H., som stud, för Ida och H. Brag, L. Mant-ler i Berlin och 1922—24 vid K. teaterns i Sthlm operaskola, deb. på K. teatern 1924 som Mignon och som Mimi i Bohème och anställdes där s. å. Hennes roller, omfattande alla områden inom den sceniska musikens fält, ha med åren fördjupats och utmejslats i en grad, att hon kunnat förläna samma gripande övertygelse åt så vitt skilda typer som grevinnan i Figaros bröllop, Wagners stora sopranroller (främst Isolde i Tristan och Isolde och Sieg-linde i Valkyrian), Tatjana i Eugen Onegin, titelr. i Tosca och Jenufa samt Gunhild i Arnljot och Kersti i Kronbruden. Stämman, en mycket omfångsrik och bärig sopran, behandlar H. med utsökt smak och kultur. Hon har — förutom vid K. teaterns gästspel i utlandet — framträtt som Isolde och Sieglinde i Bo-logna 1947. — G. 1. ggn 1927—29 med kantorn Hadar Hellerstedt (f. 1895 16/g), 2. ggn 1932 med operasångaren E. Beyron. Roller (u. n.): Titelr. i Ifigenia i Aulis, Donna Anna i Don Juan, titelr. i Martha, Martha i Låglandet, Margareta i Faust, Giulietta i Hoffmanns äventyr, Micaela i Carmen, Elisabet i Don Carlos, titelr. i Aida, Marianne i Kavaljererna på Ekeby, Lisa i Spader dam, titelr. i Katarina Ismailova, Mikal i Saul och David, Elisiv i Adils och Elisiv, titelr. i Judith och Birgitta, Unn i Fredlös o. a.; Beatrice i Boccaccio, Rosalinda i Läderlappen, Saffi i Zigenarbaronen, Hanna Glawari i Den glada änkan, Angèle Didier i Greven av Luxemburg. Litt.: Art. i Musikvärlden 1947. G. P. Hertzman, Fredrik Ludvig Frithiof, tonsättare (1837—1910), på sin tid populär sångkompositör. H., som stud, vid MK i Sthlm, blev 1889 lärare vid blindinst. där. Förutom sånger, däribl. Sommarens sista ros, Sov i ro, På ängen, I skogen m. fl., skrev han tonmålningen Hägring för ork., Serenad och Fantasistycke för stråkork., violin-, violoncell- och pianostycken m. m. — H:s ms. förvaras i MA:s bibi. H. M-g 1064