HOLLAENDER phans musik, av vilken han bl. a. utg. operan Die ersten Menschen i ny bearb. H. har i München stud, musikteori för Istel och musikvetenskap för Kroyer, Sandberger, E. Schmitz och Schiedermair. Skrifter: Rudi Stephan. Studie zur Entwick-lungsgeschichte der Musik am Anfang des zwanzigsten Jahrh:s (1920; 21922), Rudi Stephan und die Oper (i Almanach der deutschen Mu-sikbücherei 1923), Friedrich Gernsheim (1928), Verdi (1939; med verkfört.) m. m. I. S. Hollaender [hå'llän-], Gustav, tysk violinist och tonsättare (1855—1915), bror till V. H., från 1894 dir. för Sternsches Kons, i Berlin. H. var elev till F. David vid MK i Leipzig samt Joachim och Kiel (komp.) vid MH i Berlin; 1874 anställd vid Hofopers ork. där samt 1875 violinlärare vid T. Kullaks Neue Akad. der Tonkunst. Är 1881 blev han konsertm. vid Gürzenichkonserterna i Köln och samtidigt lärare vid MK; 1884 konsertm. i operaorkestern och ledare för den s. k. Professoren-Streichquartett. Han företog flera mycket uppmärksammade konsertturnéer i Europa, även som dirigent. Verk: Flera violinkons., romans för violin och ork. o. a. violinkompositioner. O. S. Hollaender [hå'llän-], Viktor, pseud. Arricha del Tolven o, amerikansk tonsättare av tysk börd (1866—1940), bror till G. H., från 1934 bosatt i Hollywood, tidigare verksam som teaterkapellm. bl. a. i Berlin och London. Verk: Två operor, balettpantomimen Sumurai, en rad operetter, bl. a. Der Regimentspapa (Berlin 1914; Två män om en änka, Sthlm 1915), vådeviller, revyer m. m. H. M-g Holland -^-Nederländerna. Holland [håTland], Theodore, engelsk tonsättare (1878—1947), blev 1926 prof, i komposition vid Royal Acad. of Music i London, där han själv stud.; även elev av bl. a. Joachim vid MH i Berlin. Verk: »Vårsinfonietta» (1944), Cortege för vio-loncell o. ork. Ellingham marches för viola och ork. (1940); kammarmusik, bl. a. svit i D-dur för viola och piano; sånger med ork. och med piano m. m. H. M-g Hollander [hå'll-], ChristianJans-z o n e, flamländsk tonsättare (d. 1569), verksam i Tyskland och 1559—64 sångare vid kejsar Ferdinand I:s hov. Av H:s kompositioner utgåvos i tryck bl. a. Newe teutsche geistliche und weltliche Lied-lein... (4—8-st.; 1570; 21574/75); härur i nytr. en motett i Chorwerk 30. L S. Hollandsflickan, ty. Das Hollandweib-1119 chen, operett i 3 akter av E. Kålmån till text av L. Stein och B. Jenbach. Uppförd ffg.: Berlin 1919; Gbg 1923; Sthlm 1926. — Huvudroller: Jutta (sopran), Elly (sopran), Paul (tenor), von Sterzel (baryton). Holle, Hugo, tysk musikskriftställare och körledare (1890—1942), elev och assistent till Reger, 1925—38 lärare i musikteori vid MH i Stuttgart, 1941—42 dess dir. H. var 1919—21 dir. för MK i Heilbronn och utgav 1921—25 Neue Musikzeitung i Stuttgart. Han gr. och ledde en madrigalkör, genom vilken han särsk. verkat för nyare tysk musik och med vilken han konserterade i Centraleuropa. Skrifter: Goethes Lyrik in Weisen deutscher Tonsetzer bis zur Gegenwart (1914), Reger s Chorwerke (1922). — Bearb. K. Storcks Mozart-biogr. (1923). L S. Holliday [hållide1], Billie, amerikansk jazzsångerska av negerhärkomst (f. 1916), har utvecklat ett slags »instrumental» sångstil. Upptäckt på en klubb i Harlem medverkade H. 1934 i Duke Ellingtons kortfilm Symphony in black and white; lanserades 1935—37 på grammofon av Teddy Wilson och var därefter vo-kalist i Count Basies och Artie Shaws orkestrar. På senare tid har hon i eget namn sjungit in en mängd grammofonskivor. H. M-g Hollingsworth [hå'llin®soo:b], John, engelsk dirigent (f. 1916 20/3). Utbildad vid bl. a. Guildhall School of Music i London deb. H. vid 21 års ålder som dirigent med London Symphony Orch. Sedan 1945 har han gästat olika eng. orkestrar, framträdde s. å. i Potsdam och 1949 i USA. Hollywood [håzlli°o:d], urspr. villasamhälle vid Los Angeles, Californien (omkr. 153 300 inv. 1930), numera stadsdel i n. v. delen av sistn. stad, känd framför allt som centrum för den amerikanska filmproduktionen. Som musikort har H. främst byggt på medverkan av krafter från Los Angeles. Sin största musikattraktion har H. fått i den s. k. Hollywood Bowl, en väldig friluftsanläggning invid staden, byggd som amfiteater och med sittplatser för 20 000 åhörare. Förarbetena för denna institution gå tillbaka till 1919; konserterna (urspr. populära men sedan regelrätta symfonikonserter) började påsken 1921, organiserade av A. M. Carter och med Los Angeles Philharmonic Orch. som främsta medverkande. Denna orkester har, med undantag för L. Stokowskis dirigentperiod 1945—47, allt sedan biträtt vid konserterna. År 1922 inleddes den reguljära verksamheten, då kallad Symphonies under the Stars, med A. 1120