HOLMBOE SCHEN STRÖM samt Sonatina capricciosa för flöjt och piano op. 27:2 (1941—42). Övriga verk: Kantater, sånger, pianokomp., däribl. Rumänsk suite och Dansk suite op. 12: 1—2 (1937) samt Sonatina briosa op. 27:1 (1941 —42). Sch. Holmboe Schenström [-bo-], Sara Wilhelmine, ->Schenström. Holmek, Yngve Gunnar, tonsättare och dirigent (f. 1911 18/i), blev 1947 musikkonsulent vid Norrköpings folkskolor och dessutom från 1949 dirigent för Eskilstuna orkesterförening. H. stud, vid MK i Sthlm violin för J. Ruth-ström, piano för S. Brandel, dirigering för O. Morales och avlade musiklärarex. där 1938. Är en 1940—45 var han dirigent för Södra Västmanlands orkesterförbund, 1943—45 musiklärare vid Samrealskolan i Vaxholm samt under somrarna 1940—44 dirigent för Stockholms promenadorkester; gästdirigerat i Hälsingborg, Gävle och Norrköping. Verk: Symfoni i C-dur (1949), Ett midsommarminne, svit för ork. (1941), Litet intermezzo (1946) och Solitude (1949); Skärgårdsstaden, kantat till Vaxholms stads 300-årsjubileum för soli, recitation, kör och ork. (1947) m. m. H. M-g Holmès [ålme/s], eg. Holmes, Augusta Mary Anne, fransk tonsättare av irländsk börd (1847—1903), elev av bl. a. C. Franck och som skapande musiker påtagligt influerad av denne men ändock inte utan personliga stildrag i sin konst. Bland Frankrikes kvinnliga tonsättare under 1800-t. var hon tvivelsutan den främsta och lyckades också vinna erkännande med sina verk av stort format, som de symf. dikterna Les argonautes (1881) och Irlande (1882), kör-symf. Ludus pro patria (1889) och Hymne å la paix (1890). Vissa av sina arbeten signerade hon med pseud. Hermann Zenta. Verk (u. n.): Operorna Héro et Léandre (Paris 1873) och La montagne noire (Paris 1895); körsymf. Lutèce (1878), Ode du triomphe de la république (1889), Les griffes d’or och Orlando furioso, körverk, sångcykeln Les sept ivresses, pianostycken m. m. Litt.: P. Barillon-Bauché, A. H.... (1913); R. P. du Page, A. H.... (1921). K. R-n Holmes [håumz], Henry, engelsk violinist (1839—1905), lärare vid Roy al Coll. of Music i London 1883—94. H., som huvudsaki. var självlärd, har skrivit symf., kammarmusik m. m. och utg. violinsonater av Corelli, Tartini, Bach och Händel. Han besökte Sverige tills, m. sin bror 1858—59 och kom 1865 till Sthlm, där han stannade en tid. H:s bror, violinisten Alfred H. (1837—76), gr. i Paris 1866 en stråkkvartett och har bl. a. komp, historiska programsymfonier. O. S. 1127 Holmgren, Björn, dansör (f. 1920 9/u), anställd vid K. teatern i Sthlm 1939, premiärdansör där sedan 1946, en av Sveriges skickligaste dansartister i senare tid. Efter utbildning vid K. teaterns balettskola blev H. 1939 figurant och väckte snart uppmärksamhet som en av de mest lovande yngre dansbegåvningarna; se-konddansör 1943. Under 1949 och 50 har han haft gästengagemang som solist vid International Ballet i London. — I stilen är H. en utpräglat klassisk »danseur noble» med uppdriven teknik och ballon. K. R-n Holmgren, W. Fabian, bok- och musikhandlare (1800—47), verksam i Sthlm, utgav 1823 musiktidskr. Euterpe, Sveriges första periodiska publikation med enbart musikaliskt innehåll. Holmgren, Ingeborg Jenny Helena, sångerska, sopran (f. 1897 7/5), från 1920-talets början huvudsaki. verksam vid tyska operascener, bl. a. Städtische Oper i Berlin. Utbildad för bl. a. Kock och vid operaskolan i Sthlm deb. H. som konsertsångerska där 1918 och på K. teatern som Nattens drottning i Trollflöjten 1920, varvid hon lovordades för sin fylliga, höga stämma och dramatiska begåvning. På kontinenten sjöng hon i Bayreuth och företog omfattande gästspelsresor. — H. har uppburit Jenny Linds stip. H. M-g Holmqvist, Gustaf, svensk-amerikansk konsertsångare (1872—1923), framträdde flerstädes i USA, bl. a. som solist i Chicago Swedish Glee Club, med vilken han gästade Sverige 1910 och 23. Verkade även som sångpedagog i Chicago. H. M-g Holmsen, Borghild, norsk pianist och tonsättare (1865—1938), lärare vid MK i Bergen och musikkritiker i Arbei-det och Bergens Arbeiderblad. Hennes kompositioner äro formsäkra och originella i klangen; mest betydande är violinsonaten op. 10 med sin rytmiska klarhet och goda tematiska utformning. Utbildad för Agathe Backer Gröndahl (piano) och O. Winter-Hjelm samt senare för bl. a. Reinecke och Jadassohn vid MK i Leipzig och A. Becker i Berlin deb. H. med en komposi-tionsafton i Oslo 1888. Redan i Leipzig väckte 1128