HOLST-KUOSMA Iver Holter. Oljemålning av E. Engebretsen. Leipzig (Hauptmann). Han var främst känd för sina operor, till vilka han själv skrev texterna. Verk: 4 operor, däribl. Der Haideschacht (Dresden 1868) och Die Hochländer (Mannheim 1876), ork.-verk, körverk, kammarmusik, pianostycken och sånger. Litt.: Eine Glückliche. Hedwig von Holstein in ihren Briefen und Tagebüchern (31907). O. S. Holst-Ku'osma, Sigrid, ->Kuosma, Venni. Holt, Gunda, ->Hoff, Sigurd. Holter, Iver Paul Fredrik, norsk tonsättare och dirigent (1850 13/i2—1941 27/i), en av de mest centrala gestalterna i Oslos musikliv under mer än 50 år. Som kompositör, orkester- och körledare, pedagog, organisatör, musikskribent och som medlem av stipendienämnden o. a. har han avsatt varaktiga spår. På honom återgå bl. a. grundandet av Holters k o r-förening 1897, som han ledde till 1920, och Norsk tonekunstnersa m-f u n d, stiftat 1912, vilket han förestod till 1921. Som tonsättare är han romantiker med kräsen smak och klassiska ideal. Hans kompositioner präglas av nobless 1135 men ha på samma gång myndighet och kraft, äro fint genomarbetade och vittna om gediget kunnande. Holter, som redan som barn börjat spela och komponera, utbildades i violin av F. W. Rojahn i Skien och efter 1869 i harmonilära av J. Svendsen och spelade ofta i Musikföreningen i Oslo under Grieg och Svendsen, först violin och sedan altviolin. Samtidigt bedrev han medicinska stud., vilka han dock övergav 1873 för att 1876—78 utbilda sig vidare vid MK i Leipzig (Jadassohn, Richter och Reinecke), därefter på egen hand i Berlin. Är 1881 återvände Holter till Oslo, där han våren 1882 gav en egen konsert, blev därefter Griegs efterträdare som dirigent för Harmonien i Bergen, vilken befattning han innehade 1882—84 samt 1885—86. Vintern 1884—85 var han i Leipzig, där hans F-dur-symf. uppfördes i Euterpe. Ären 1886—1911 var han dirigent för Musikföreningen i Oslo. Han nedlade här ett omfattande arbete, både genom att skapa en god orkester och genom att framföra en mängd verk, som tidigare icke uppförts i Norge, därav många uruppf. av norska tonsättares kompositioner. Från 1890 ledde han även Kristiania hånd-verkersangforening, med vilken han bl. a. gav tre kons, i Sthlm 1904; s. å. lämnade han denna kör och tillträdde befattningen som dirigent i Handelsstandens sångförening i Oslo, vilken post han innehade till 1918. Även med denna kör turnerade han (Khmn, Berlin och Hamburg 1906, Rouen 1911 och Gbg 1913). Som gästdirigent uppträdde Holter bl. a. i Sthlm (Nordiska musikfesten 1897), Hfors 1908 och Antwerpen 1910, varjämte han tills, m. J. Svendsen ledde de norska orkesterkonserterna under världsutställningen i Paris 1900. På Holters initiativ tillkom den första morska musik -festen i Oslo 1914, vilken han även ledde. Ären 1900—06 red. han tidskr. Nordisk musik revue; skrev även artiklarna om musik i Salmonsens konversationslex. Som lärare i musikteori var han eftersökt, och flera av hans elever blevo betydande tonsättare, ss. S. Lie och E. Alnaes. Av Holters komp, kunna framhållas ork.-sviten Goetz von Berlichingen och idyllen för stråkar, St. Hanskveld, vilka äga fantasi och färg och äro fast, säkert och fint utförda. Också stråkkvartetten op. 18, violinromansen op. 12 och violinkons. op. 22 höra till hans bästa alster, likaså många av manskörerna. Scenisk musik: Operan Donna Julia (ouppf.); musik till Goethes Goetz von Berlichingen (1887; 1890; även ork.-svit op. 10). Verk för ork.: En symfoni F-dur op. 3 (1880; 1882), St. Hanskveld, Idylle for Strygeorkester op. 4 (1879; 1880), en violinkons. op. 22 (1918; 1920), Romance för violin och ork. op. 12 (1889; 1895). Verk för kör: 6 kantater för soli, kör och ork.: Til Faedreländet (T. Caspari) op. 14 (1887), 1136