HUSS verkningar fran fransk och nyare rysk musik. Både tema och färgläggning äro ofta exotiska, men även nationella drag finnas. Hans orkesterbehandling är raffinerad, hans romanser välformade och melodiösa. •H., som urspr. ämnade bli arkitekt, stud, först piano för Knutzen och harmonilära för Holter i Oslo, därefter 1905— 09 komp, för Kahn och Bruch samt piano för Vianna da Motta vid MH i Berlin, senare två år i Paris och slutl. i Le ningrad med M. Steinberg som lärare i instrumentation. H. anordnade kompositionsaftnar i Oslo 1916, 18 och 23; 1916 turnerade han i Norge, och 1921 dirig. han Harmonien i Bergen. Ären 1924—27 bodde han på Hawaii, dit han senare återvände; prof, i piano vid MH i Honolulu, där han 1924 startade en symfoniork., som han ledde till 1926. H. vistades 1927 i Californien och 1928 i Norge. — Ordf, i Norsk tonekunstnerssamfund 1923—24. Verk för ork.: En symfoni (1927), Bendik og Aarolilja, symf. dikt (1923), Eksotisk suite (1918; omarb. efter versionen för violin och piano op. 9; 1916), Eventyrland op. 16 (1920; även för piano); Motett för soli och bl. kör op. 25 (1930), manskörsånger, främst Lilja (1919) och sex sånger till texter av Wildenvey op. 21, sånger, däribl. Blonde naetter CV. Krag; 1918), Nocturne (Obst-felder), Liden Kirsten (V. Krag) op. 12 nr 1 (1918) samt Det var en deilig hane; stråkkvartett a-moll op. 6 (1916), 2 sonater för violin och piano op. 2 d-moll (1911) och op. 8 a-moll (1916); pianokomp., ss. Roccoco (1908), Impressions op. 4 (1912), Akvareller op. 5. (1912), Marche tatare op. 5 a (1912), Fantasie f-moll (1914), Pasteller op. 10 (1916), Gotiske billeder op. 17 (1920), Norrön suite op. 18 (1920) o. a. H. K. Hurum, HansJörgen, norsk musikkritiker (f. 1906 20/ö), jur. kand. 1930, har skrivit art. och hållit föredrag om musik, även i radio. H. har stud, piano för Harald Hansen, musikteori för Alnaes; musikkritiker i Norsk Handels- og Sjöfartstidende 1932—39 och 1941—42, i Aftenposten sedan 1945. Skrift: Musikken under okkupasjonen (1946). H.K. Husbondens röst, eng. His Master’s Voice, förk. H. M. V., engelskt fabriks-märke för grammofonskivor jämte apparater för dessas avspelning, framställt av The Gramophone Co. Ltd, gr. 1899 i London som Gramophone & T y p e w r i t e r Ltd; nuv. namn från 1910. Företaget, som är ett av världens största i sin bransch, tillhör koncernen Electric & Musical Industries och har numera sitt säte i Hayes, Midd-lesex, med representanter och dotterföretag över större delen av jordklotet. Firmanamnet återgår på en målning av den eng. konstnären Francis Barraud, framställande dennes släthåriga foxterrier »Nipper», som lyssnar på en grammofon av firmans tillverkning, sådan den såg ut omkr. år 1900. I Nord- och Sydamerika utkommer en stor del av deras insp. under märket Victor, ett dotterföretag till Radio Corporation of America (RCA), med vilket H. M. V. står i nära förbindelse. Firman har gjort upptagningar av världens främsta konstnärer, såsom Caruso, Adelina Patti, Sjaljapin, Kreisler, Casals, Paderewski, Toscanini och Furtwängler. G. W. Husicka [ho'sitfka], böhmisk folkdans av polkatyp med inslag av pantomim. Huss, Frans Johan, musikskriftställare (1830—1912), utgav från 1885 till sin död Svensk musiktidning, för vilken han bl. a. skrev över 600 musikerbiografier. Hans 1861 utgivna Grunddragen till musikens historia ... jemte öfversigt af svenska musikens historia var visserligen ett osjälvständigt arbete men den första framställningen i Sverige av musikens historia i bokform sedan A. A. Hülphers’ Historisk afhandling ... (1773). Efter stud, vid univ. i Uppsala verkade H. en tid som musiklärare i Mariestad. Från 1862 bosatt i Sthlm öppnade han tills, m. G. W. Beer vid 1870-t:s slut Huss och Beers musikhandel, som han dock snart lämnade. Denna förlagsfirma startade 1881 Svensk musiktidning med A. Lindgren som red. Efter att 1884 ha inträtt i redaktionen, övertog han följ, år helt ansvaret för tidningen. I. S. Huss [hass], Henry Holden, amerikansk tonsättare och pianist av böhmisk börd (f. 1862 21/0), främst känd i USA genom verk för piano och orkester samt kammarmusik; 1897—1932 musiklärare vid skilda institutioner i New York. H. stud. bl. a. för Rheinberger vid MK i München. Efter deb. i Boston 1897 har han framträtt som solist med ledande amer. orkestrar. G. 1904 m. sopransångerskan Hildegard Hoffmann, med vilken han ofta konserterat. Verk: Rhapsody c-moll op. 3 (1885), pianokons. h-moll op. 10, en violinkons. op. 12; The ride of Paul Revere (1920) o. a. körverk; kammarmusik, däribl. 4 stråkkvartetter (nr 2 1185 38. Musik. II 1186