- Project Runeberg -  Sohlmans musiklexikon / Första upplagan. 2. Ehlers - Ingressa /
1265-1266

(1948-1952) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IKONOGRAFI Gluck till text av N. F. Guillard. Uppförd ffg.: Paris 1779; Sthlm 1783. — Huvudroller: Ifigenia (sopran), Orestes (baryton), Pylades (tenor). — Samma ämne har tonsatts av bl. a. Scarlatti (Rom 1713), Piccini (Paris 1781). Igle'sias Villoud [-lo/d], H e c t o r, argentinsk tonsättare (f. 1913 31/i). Elev av C. Gaito är I. V. i sina verk influerad av inhemsk folkton. Bland hans komp, märkas en opera, baletterna Amancay (1937) och El Malon (1943; båda i Buenos Aires), Danzas argentinas (1940) o. a. ork.-verk. Igna'tius-Hi'rvensalo, Anja, finländsk violinist (f. 1911 2/7), en av Finlands främsta violinkonstnärer i våra dagar, framför allt berömd för sin djuppejlande tolkning av Sibelius’ violinkonsert. I.-H., som varit elev av MK i Paris, Sevcik och Flesch, deb. 1926 i Hfors och har givit egna violinaftnar samt medverkat som solist vid talrika symfonikonserter såväl i hemlandet som i Sverige (ffg. 1930), Danmark, Tyskland, Tjeckoslovakien och USA. Hennes spel karakteriseras av stark inlevelse i förening med djup musi-kalitet och understödes av en mörkt skimrande ton av stor skönhet. G. D. Ihle, Gunnar, norsk sångare, baryton, och körledare (f. 1911 3/8), cand. mag. och läroverksadjunkt i Oslo, har som sångare huvudsaki. framträtt i oratorier. I. stud, sång vid MK i Oslo, för Marta Vestby och Vatn; deb. 1936. Han är från 1941 dirigent för I. O. G. T.-kören Laerken, från 1945 för Sarpsborg sångförening och sedan 1949 för Guldbergs akademiske kor; har spelat blockflöjt i kammarkonserter i norsk radio. H. K. Tkonen, Lauri Ilmari, finländsk tonsättare (f. 1888 10/8), fil. mag., sekr. i Finlands tonkonstnärsförbund 1924—31 och grundare av TEOSTO, vars förste chef han var 1928—30. Efter studieår vid Hfors musikinst., Filharm, sällskapets orkesterskola och vid univ. i Hfors var I. elev hos Juon i Berlin 1910—13. Åter i Finland verkade han 1914—18 som lärare vid Viborgs musikinst. samt som journalist och musikanmälare vid olika tidn.; red. för tidskr. Suomen Musiikkilehti 1923—29. — Sibelius-stipendiat 1946. Verk: 5 symf., kons, för olika instr. o. a. orkesterverk, kammarmusik, kör- och solosånger m. m. G. D. Tkonen, Yrjö, finländsk operasångare, bas (f. 1902 18/5), från 1934 anställd vid Finska operan i Hfors. A.Ignatius-Hirvensalo. Yrjö Ikonen. Urspr. gymnastiklärare i Hfors tog I. sånglektioner för Lehtinen och deb. som konsertsångare där 1930, varefter han företagit studieresor till Italien och Mellaneuropa. Han har konserterat i Italien och de skand. länderna (Gbg 1937) och bl. a. sjungit i polsk, norsk och svensk radio (Sthlm ffg. 1935). Tills, m. ensemble ur Finska operan gästade han K. teatern i Sthlm 1950. Roller: Sarastro i Trollflöjten, Falstaff i Muntra fruarna i Windsor, kung Marke i Tristan och Isolde, dr Bartholo i Barberaren i Sevilla, länsmannen i österbottningar m. fl. G. D. Ikonografi' (av grek. eikö'n, bild, och gra'fein, skriva), dvs. vetenskapen om innehållet i bildkonstverk, är ett viktigt hjälpmedel även för musikforskningen. Bilder av musikinstrument och musicerande finnas i stort antal och från skilda tider hos både natur- och kulturfolk, men tolkningen är ofta svår och osäker och förutsätter avsevärd förtrogenhet med den epok bilden tillhör. Den ikonografiska metoden inskränker sig ingalunda till att studera och söka klassificera t. ex. in-strumentavbildningar utan söker överhuvud dra slutsatser om de återgivna musikaliska detaljernas innebörd, musik-redskapens tonförråd, spelsättet, den utförda musikens beskaffenhet och ändamål samt dess och exekutörernas sociala standard och miljö. Det är naturligt, att en instrumentforskare som C. Sachs särskilt starkt intresserat sig för den ikonografiska metoden. Sålunda har t. ex. hans studium av antikens harpospels-bilder (med ledning av de strängar som knäppas) förstärkt teorin om den mediterrana musikens pentatoniska struktur och heterofona oktav- och kvintklanger. Osäkrare synes däremot hans tolkning av de sjungande änglafi-gurernas grimaser på Gent-altaret (i Hubert och Jan van Eycks »Lammets tillbedjan», 1420-t.) ss. bevis för nasalerande och pressad 1265 1266

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 14 23:39:27 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-2/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free