TFM = Tidskrift för det folkliga musiklivet. Vår sång t. h. = till höger tidn. — tidning tidskr. = tidskrift tills, m. = tillsammans med tillv. — tillverkning tit. = titel titelr. = titelroll tj. = tjeckisk TKG = Tidskrift för kyrkomusik och svenskt gudstjänstliv To AMI = Torchi, L., L’arte musicale in Italia t. o. m. = till och med tr. = trycka transkr. = transkription; transkribera trol. = troligen turk. = turkisk t. v. = tills vidare; till vänster ty- = tysk täml. = tämligen ukrain. = ukrainsk u. n. — utom nämnda ung. = ungefär; ungersk univ., Univ. — universitet, University, Universität uppf. = uppförd uppl. — upplaga urspr. — ursprunglig; ursprungligen USA — United States of America utarb. = utarbeta utg. — utgivare; utgiva; utgiven UUB = Uppsala universitetsbibliotek u. å. = utan årtal v. = vice; vänster; västra WaEgM = Wagner, P., Ein-führung in die gregoria-nischen Melodien ... (bd 1, 31911; bd 2, 21912; bd 3, 1921) vanl. = vanligen var. = variationer verkst. — verkställande vetensk. = vetenskaplig vik. = vikarierande VJ = Vierteljahrschrift für Musikwissenschaft vol. — volym VOS = Van Ockeghem tot Sweelinck, Nederlandsche muziekgeschiedenis in voorbeelden VV = Ver sio Vulgata ZfM = Zeitschrift für Musik ZIMG = Zeitschrift der Internationalen Musik-gesellschaft ZMW = Zeitschrift für Musikwissenschaft årg. = årgång årh. = århundrade årl. = årligen årsb. — årsbok årsskr. = årsskrift åtm. = åtminstone åtsk. = åtskillig ASM = Äldre svensk musik. Utg. av Svenska samfundet för musikforskning (tidigare av Gunnar Wennerbergs-sällskapet) ö. = östra ÖK = österreichische Kir-chenmusik. Utg. av K. Pfannhauser ÖM = österreichische Musik -zeitung österr. = österrikisk övers. = översättning; översätta 1., 2., 3. osv. = första, andra, tredje osv. En liten upphöjd siffra till vänster om ett årtal anger upplaga (t. ex. 41910) ' — fot -> = se detta ord UTTALSBETECKNINGAR Accent (') sättes efter vokalen i stavelse med huvudton. Lång vokal betecknas med kolon (:) efter vokalen. För förtydligande anger dubbel konsonant i vissa fall att föregående vokal är kort. Vokal över linjen betecknar diftong, tyska ei skrives således (a1), eu (å1), osv. Särskilda tecken a = slutvokalen i sv. gosse, fr. de. f = tonlöst sje-ljud, sv. Sjögren, fr. chevalier. 3 = tonande sje-ljud, fr. jongleur. tj = tonlöst tje-ljud, sv. Kellgren, it. cembalo. dg = tonande tje-ljud, eng. George, it. Giordano. ch = ty., sp., holl. ach-ljud, t. ex. ty. Nachtmusik. b = tonlöst läspljud, eng. thing. ö = tonande läspljud, eng. the. z = tonande s-ljud, fr. Bizet. ng = sv. äng-ljud. i} = nasalering av föregående vokal, fr. chanson (farjså'p). n1, l1 = muljering av n och 1, t. ex. Mascagni (maska^i), Seviglia (sevfha). ° = halvvokalen w i eng. white. I övrigt användas a, e, i, o (som i bo, ost), u, å, ä, ö för de ljudvärden som de ha i svenskan. XIV