JEPSON musicologica, han red. sedan dess begynnelse 1931. — LMA 1951. J. stud, vid univ. i Khmn (mag. art. 1918) och gjorde sin första vetenskapliga insats med den epokgörande avh. Der Palestrinastil und die Dissonanz (1925; även da. uppl. 21946; eng. uppl. 1927; 21946), med vilken han 1922 förvärvade doktorsgrad i Wien hos G. Adler. Åren 1920—47 var han lärare vid MK i Khmn och medlem av dess styrelse 1932—47; 1917—32 org. i S:t Stefans och 1932—47 i Holmens kirke. Under inflytande av Adlers stilanalytiska metod bidrog J. både med sin avh. och sin lärobok om Kontrapunkt (Vokalpolyfoni) (1930; ty. uppl. 1935; eng. 1939) att klarlägga de musikaliska lagarna inom den klassiska vokalpoly-fonin. På grundval av ingående källstudier har han med de värdefulla, kommenterade utgåvorna av Der Kopenhagener Chansonnier (1927), M. Pedersöns verk (i DS 1, 1933), Die mehr-stimmige italienische Laude um 1500 (1935) och Die italienische Orgelmusik am Anfang des Cinquecento (1943) kastat ljus över viktiga, hittills outforskade områden av musikhistorien. För praktiskt bruk har J. utg. it. solosånger och kantater från 16- och 1700-t. i La Flora (3 bd, 1949). Som tonsättare följer J. linjen från Carl Nielsen, som var hans lärare. Hans skapande talang är självständig och markant, präglad av en frodig konstnärlig fantasi. I motetterna och de större körverken, ss. reformationskantaten (1936), Lave og Jon (1938), Dronning Dagmar-messen (1945), Te Deum danicum (1945) samt örnen og skarnbassen (1949), förbinder J. sträng kontrapunktisk teknik med nutidens tonalt och rytmiskt fria tonspråk. Hans instrumentala huvudverk äro symf. Sjaellandsfar, Intonazione boreale och Praeludium og Fuga för orgel samt en hornkons. Förutom en rad omtyckta sånger har han skrivit en opera, Ro-saura el. Kaerlighed bese jr er alt (Khmn 1950). Jepson [dgepsn], Helen, amerikansk operasångerska, sopran (f. 1905 el. 06 28/n), tillhörde 1935—43 Metropolitan, där hon uppträdde i den franska, italienska och tyska repertoaren. Utbildad vid Curtis Inst. of Music i Phila-delphia bl. a. för Mary Garden hade J. sin eg. debut där 1931 som Ned-da i P a jazzo; 1931—33 anställd vid Philadel-phia Grand Opera Co. Bland hennes främsta roller märkas titelr. i Thais och Louise. J. har framträtt som solist med ledande amer. orkestrar; talrika grammo-f oninsj ungningar. Jerbo, Karl Allan, vissångare, baryton (f. 189 3 25/i2), lärare och musikkonsulent vid Gävle folkskolor från 1940. J., som är elev till K. Ny gr en-Kloster, har bl. a. företagit årl. turnéer som lutsångare samt utg. en saml. barnvisor, Pojkar två på vägen gå (1938) och Sångbok för skolan (1948) m. m. Jeremiås [-mi'aj], O t a k a r, tjeckisk tonsättare och dirigent (f. 1892 17/io), son till organisten och tonsättaren B o h u s-1 a v J. (1859—1918). J., som stud, vid MK i Prag och för Novåk, blev 1930 1. dirigent vid radion där. Verk: Operan »Bröderna Karamasov» (efter Dostojevskij; Prag 1928), två symf., ork.-sviten Zborov (1927), fantasi för kör och ork., kantaten »En sång till mitt fädernesland» (1941) m. m. Litt.: J. Plavec, O. J. (tj.; 1943). J:s bror, tonsättaren och pianisten J a r o s-1 a v J. (1889—1919), stud, vid MK i Prag och för Novåk; verksam som dirigent och pedagog. Jerger, Alfred, österrikisk operasångare, baryton, 1921—50 anställd vid Staats-oper i Wien och från sistn. år regissör vid operan i Amsterdam. J., som urspr. utbildades till pianist och violinist, deb. 1916 som Jarno i Mignon och var därefter anställd vid Staatsoper i München. Hans repertoar är ovanligt mångsidig; sålunda har han framträtt i såväl lyriska som buffa-partier; även uppburen operettartist. G. M. Jerger, Wilhelm, österrikisk kontra-basist och tonsättare (f. 1902 27/0), har med Händel och Bach som förebilder sökt skapa en modern barockstil i folklig anda. J. stud, vid MA i Wien för E. Madenski (kontrabas), Mandyczewski och F. Moser (komp.) samt senare musikvetenskap vid univ. för G. Adler. Han blev 1921 medl. av Wiener Sinfonieorch. och 1922 av Philharmonisches Orch.; Kammermusiker 1938. Verk: Concerto grosso (1929; omarb. 1936), Partita för ork. (1930), Salzburger Hof- und Barockmusik, symf. var. över ett koraltema (1936), svit för 13 blåsinstr., Deutsche Choral-kantate, »folkoratorium» för soli, kör, ork. och orgel, Altdeutsche Minnelieder, Geistliche Ge-sänge för sopran, violin och orgel, Marien-lieder för alt, violin och orgel m. m. H. M-g Jeri'tza, eg. Jedlitzka, Maria (Marie), österrikisk operasångerska, sopran (f. 1887 6/io), en av sin tids mest temperamentsfulla lyrisk-dramatiska artister, anställd vid Hofoper i Wien 1912— 35 och vid Metropolitan 1921—32. Efter stud, i födelsestaden Brünn (Brno) deb. J. 1910 i Olmütz som Elsa i Lohengrin och kom kort därefter till Volksoper i Wien. Gäst 99 100