K aas [kå:s], Reidar, norsk operasångare, baryton (f. 1881 27/7). Elev till bl. a. von Zur Mühlen har K. framträtt i Italien, Tyskland, London och Oslo. Roller: Titelr. i Den flygande holländaren, Wotan i Valkyrian, Amonasro i Aida, Esca-millo i Carmen o. a. H. K. Kabale'vskij, Dmitrij Boriso vit j, rysk tonsättare (f. 190 4 30/is), sedan 1939 lärare i komp, vid MK i Moskva; red. för mu-siktidskr. Sovfetskaja muzyka 1940—47. K. har stud, vid MK i Moskva för bl. a. Catoire och Mjaskovskij. Som tonsättare åsyftar K. en syntes av traditionella och nyare uttrycksmedel och undviker modernistiska ytterligheter. Det nationella elementet är starkt utpräglat i hans komp., som i stort sett följa Tjajkovskijs, Rachmaninovs, Rim- skij-Korsakovs och Borodins linje. Verk: Operorna »Mästaren från Clamecy» (Colas Breugnon, Leningrad 1937), »I elden» (Moskva 1942), »De okuvliga» (1947); baletten »De gyllene axen» (1940); »Stridsdikt» för bl. kör och ork. (1930), »Det stora fosterlandet», kantat för soli, kör och ork. (1942), »Folkets hämnare», svit för bl. kör och ork. (s. å.), »Vi kan inte besegras» för bassolo med ork. (1941), rekviemsymf. med kör (1933); 3 symf., 4 symf. fragment, 2 sviter för ork., 2 pianokons.; 2 stråkkvartetter, 3 sonater och 2 sonatiner för piano, 24 preludier för piano över ryska folkmelodier (1944) m. m. M. S. Kaba'sta, O s w a 1 d, österrikisk dirigent (1896—1946), en av sitt lands främsta och känd som hängiven, dramatiskt anlagd tolk av bl. a. romantisk musik. K. stud, vid MA i Wien och Klosterneuburg samt var bl. a. 1926—31 GMD, 1. operakapellm. och konsertdirig. i Graz; musikchef och 1. di-rig. vid Österrikes statsradio i Wien 1931—37, från 1931 prof, vid MA där och från 1938 konstnärlig ledare för Münchener Philharmoniker. Han turnerade, även tills, m. Wiener Symphoni-ker, flerstädes i Europa (Konsertfören. i Sthlm 1942, Gbg:s orkesterfören. 1936 och 38). Å. B. Ka'belåc, Miloslav, tjeckisk tonsättare (f. 1908 1/8), vars hittills främsta verk, symf. nr 2 C-dur op. 15 (1942—46), visar en hög teknisk standard. Verk: Fantasi för piano och ork. op. 1, 2 uvertyrer op. 6 och 17, symf. D-dur op. 11 (för stråkar och slagverk); kantater o. a. körverk; sextett för blåsinstr. op. 8; verk för piano, violin och violoncell. G. M. Ka'de, Otto, tysk musikhistoriker och tonsättare (1819—1900), gjorde banbrytande undersökningar betr, passionens tidigare historia. K. gr. 1848 i Dresden sångfören. C ä c i 1 i a för odlande av äldre kyrkomusik och var bl. a. från 1860 storhertiglig musikdir. och ledare för slottskören i Schwerin; medv. i A. Ambros’ Geschichte der Musik och utg. Cantionale für die evangelisch-lutherischen Kirchen im Gross-herzogtum Mecklenburg-Schwerin (3 d., 1867 —80; m. komp, av K.), Officielles Melodien-buch für die Mecklenburger Landeskirche, Die ältere Passionskomposition bis zum Jahre 1631 (1893) m. m. O. S. Oswald Kabasta. 169 170