KU BE L i K, J. Krycka, detalj i orgelns tungpipor (->Orgelpipa). — Kryckskägg -> Skägg. Kry'gell, Johan Adam, dansk tonsättare (1835—1915), organist, från 1880 vid Matthaeuskirken i Khmn. Prof:s titel 1895. K. var en allsidig och habil tonsättare men erhöll först sent utbildning vid MK i Khmn och under en studieresa till Tyskland och Italien på det Anckerske legat. Verk: Operan Kong Saul, symfonier, violinkonserter, körverk, kammarmusik, orgelmusik (bl. a. Moll und Dur, 1893) och sånger. Er-l Kriiger ->Krieger. Kräftkanon ->Kanon. Kröller, Hei n r i c h, tysk dansör, balettmästare och koreograf (1880—1930), premiärdansör vid Dresdenoperan, senare balettm. i München och därefter vid operan i Wien. Till K:s mest bemärkta arbeten som koreograf hörde Josephslegende och Schlagobers med musik av R. Strauss. K. gästade 1925 K. teatern i Sthlm och iscensatte här Angiolinis och Glucks Don Juan samt Amoriner till musik av Mozart. K. R-n Krömer, Philip, norsk operasångare, tenor (f. 1905 10/3), sedan 1946 förlagschef för Lyches musikkforlag i Oslo. K. stud, för bl. a. Agnes Hanson Hvoslef och van Erpekum Sem, deb. 1931 i Drammen och Oslo som Valentin i Faust och har senare framträtt i operor och operetter. Ö. G. Kröningskonserten (ty. Krönungskon-zert), bet. för pianokonsert D-dur av W. A. Mozart, Köch. 537 (1788). Sitt namn har K. fått genom att tonsättaren framförde den vid en kons, i Frankfurt a. M. 1790 med anledning av kejsar Leopold II :s kröning. Kröyer [krö1'-], Hans Ernst, dansk tonsättare (1798—1879), mest känd för mel. till Oehlenschlaegers danska nationalsång Der er et yndigt land. K. umgicks i köpenhamnska studentkretsar, för vilka han skrev manskvartetter, ss. Her under nathimlens rolige skygge; blev kantor vid slottskyrkan 1844. Er-l Ksjessi'nska el. K s j e s s i'n s k a j a, Mathilde Maria, rysk dansös (f. 1872), från 1895 fram till 1910-t. Mariin-skij teaterns i Petersburg prima ballerina. Som dotter till den framstående karaktärs-dansören Felix Ksjessinskij fick hon mycket tidigt börja studera dans, och 1890 var Jan Kubelik. hennes utbildning i kejs. balettskolan fullbordad. Morganatiskt gift med storfurst Andrej Romanov hade hon en mycket dominant ställning vid kejs. scenen i Petersburg, dock motiverad av hennes kapacitet som artist, som virtuos tekniker och därtill ypperlig karaktärs-dansös. Hon uppträdde i en mängd baletter, bl. a. Sylfiden, Törnrosa, Paquita, La fille mal gardée, Faraos dotter och Esmeralda. K. medv. även i Mariinskij teaterns av D jagil ev organiserade gästspel i Västeuropa. Efter 1917 har hon verkat som pedagog i Paris. K. R-n K. S. V., förk. för ->Kyrkosångens vänner. Ktesi'bios från Alexandria, nämnd som uppfinnare av vattenorgeln omkr. år 250 f. Kr. (~>Hydraulis). Kuba'nkosackerna, rysk manskör, gr. i Tyskland efter första världskriget. Kören har under sin ledare Semjon Ignatjev konserterat i Europa och USA (Sthlm ffg. 1927). Den består av amatörer, och repertoaren omfattar främst ryska soldat- och folkvisor. K. existerar alltjämt i Tyskland. G. P. Kubbälg ->Bälg. Kubelik [ko:'-], Jan, ungersk violinist och tonsättare av tjeckisk börd (1880 —1940), far till R. K. Avancerad tekniker med eldigt temperament och stark 417 14. Musik. III 418