LEIPZIG nom bombanfall under kriget. En nyutgåva är f. n. (1950) under publ. i Reykjavik. L. har även betytt mycket för de isl. konstnärernas organiserande som initiativtagare till »Islands konstnärsförbund» (Bandalag fslenzkra listamanna, 1928), »Islands tonsättarförening» (Tönskåldafélag Islands, 1945) samt den isl. fören. för uppföranderätt (Samband tonskålda og eigenda flutningsréttar, förk. STEF, 1948), en motsvarighet till Stim. Verk: Skådespelsmusik till J. Sigurjonssons Loftr (»önskningen»); Saga-symf. op. 26 (ur-uppf. 1950), Trilogia piccola op. 1, Island, uvertyr op. 9, Baldr, »musikdrama utan ord» op. 34, en orgelkons. op. 7; Island-kantat op. 13, Edda-oratorium op. 20, kör- och solosånger, kammarmusik, piano- och orgelstycken m. m. Skrifter: Islands künstlerische Anregung (1950; isl. uppl. s. å.; med skriftfört, och bibliogr.); art. om isl. folkmusik i Skirnir 1922, Die Musik 1923, ZMW 1928/29 o. a. J. Th. Leigh [li:], Walter, engelsk tonsättare (1905—42), känd genom sina scenverk, främst operetten The Jolly Roger (London 1933). L., som stud, för E. Dent i Cambridge och Hindemith vid MH i Berlin, verkade från 1931 som musikalisk ledare för Festival Theatre i Cambridge. Hans kompositioner kunna närmast karakteriseras som högklassig populärmusik. Verk (u. n.): Operetten The pride of the re-giment (London 1932), pantomimen Aladdin (London 1931), musik till Aristofanes’ Grodorna (1936) och Shakespeares En midsommarnatts-dröm (1937; båda i London); Music for string orchestra (1931), concertino för cembalo och stråkar (1936), kammarmusik m. m. — Litt.: H. Höckner, Meine Begegnung mit W. L. (i M 1947). H.M-g von Leijel, L. F., -»-Musikprocessen. Leila, opera i 4 akter. Musik av N. Berg till egen text (ämnet hämtat ur Byrons The Giaur). Uppförd ffg.: Sthlm 1912. — Huvudroller: Leila (sopran), Marzio (tenor), Hassan (baryton). Leimer [larmar], Karl, tysk pianopedagog (1858—1944), en av sitt lands mest uppmärksammade. L. stud, vid MK i Stuttgart och var 1883—97 dir. för MK i Königsberg; blev 1897 dir. för det av honom gr. MK i Hannover. Undervisade från 1922 i USA. Ped. arbeten (tills, m. W. Gieseking): Mödernes Klavierspiel nach Leimer-Gieseking (31931; eng., fr. och it. uppl.) och Rhythmik, Dynamik, Pedal und andere Probleme des Kla-vierspiels nach Leimer-Gieseking (1938) o. a. Leimonti'nus el. Leimo'nius, Israel, tonsättare och gymnasielärare (1622—97), J6n Leifs. dir. cantus vid gymnasiet i Kalmar, can-tor scholae där 1666. L. utarb. en koralpsalmbok med ett flertal egna melodier, inlämnad till konsistoriet 1671; förf, en lärobok i musik, som dock ej trycktes. År 1673 skrev han festmusiken vid Karl XI :s besök i Kalmar. G. P. Leinsdorf [laiznsdårf], Erich, österrikisk dirigent och tonsättare (f. 1912 4A), ledare för Rochester Philharm. Orch. sedan 1947. L. var bl. a. elev vid MA i Wien och bitr, dirigent vid festspelen i Salzburg 1934—37, vid Maggio Musicale Fiorentino (Florens) 1935 och 37 och Metropolitan från sistn. år (ord. dirigent 1939—42 och 44). Han ledde 1943—44 Cleveland Symph. Orch. och har ofta gästat utlandet samt gjort grammofoninsp. Bland hans komp, märkas en violinkons., 3 stråkkvartetter o. a. kammarmusik, pianostycken m. m. Å. B. LEIPZIG. Sachsens största stad, Leipzig [la^ptsij] (607 655 inv. 1946), är samtidigt ett av Tysklands viktigaste kulturcentra. Från reformationstiden har L. varit huvudort för den tyska bokhandeln, vartill sedan 17—1800-t. en betydande musikförlags-och nottrycksverksamhet anslutit sig. 577 19. Musik. III 578