MACDOWELL amerikansk sångerska, sopran, och filmskådespelerska (f. 1907 18/0), har vunnit stor popularitet främst genom filmen. M. började sin konstnärsbana 1921 och gjorde en snabb karriär vid filmen, sedan hon 1929 lanserats som M. Chevaliers »leading lady». Hon har sjungit Margareta i Faust, Julia i Romeo och Julia o. a. operapartier samt innehaft ledande roller i Prinsgemålen, Glada änkan, Rose Marie, En gång i maj, Senorita, Nymånen m. fl. filmer. H. M-g MacDowell [makda°'al], Edward Alexander, amerikansk tonsättare och pianist av skotsk-irländsk härkomst (1861 18/i2—1908 23/i), en av USA:s ryktbaraste kompositörer. I sina fantasifulla och formellt välbyggda kompositioner är han främst lyrisk romantiker, gärna anknytande till keltiska el. inhemska idiom. Hans poetiska, ofta litterärt inspirerade tonspråk uppvisar en klart personlig hållning, stundom erinrande om Grieg, vilken han varmt beundrade. M., som stud, piano för bl. a. Teresa Carreno i hemstaden New York, fortsatte 1876 sin utbildning för bl. a. Marmontel i Paris och vid dess MK i teori för M. G. A. Savard samt från 1879 vid MK i Frankfurt a. M. med Raff som kompositionslärare. Är 1881 utnämndes han till lärare i piano vid MK i Darmstadt. Genom Raffs och Liszts förmedling upptogs M:s First modern suite op. 10 för piano på Allgemeine Musikvereins årl. konsert 1882 med tonsättaren som solist. Framgången kom honom att slå sig ned i Tyskland till 1888, då han återvände till USA och bosatte sig i Boston. Under Gericke, Nikisch och Paur uppfördes där hans flesta ork.-verk ffg. När musikavd. vid Columbia Univ. i New York inrättades 1896, valdes M. till dess chef; 1897—99 var han även ledare av Mendelssohn Glee Club. Bl. a. av hälsoskäl frånträdde han 1904 sina ped. befattningar. M. blev redan i livstiden mycket uppskattad; hans pianoverk fingo en entusiastisk tolk i bl. a. Teresa Carreno. Kort efter hans död stiftades MacDowell Memorial Association med ett grundkapital av 50 000 dollars, varjämte tonsättarens maka sedan 1884, den amer. pianisten M a r i a n Griswold N e v i n s, donerade M:s sommarresidens i Peterborough, New Hampshire. Stiftelsens uppgift blev att på denna lantegendom bereda yngre amer. kompositörer rekreationsvistelse; sedan 1910 uppföres där årl. sommarfestspel, huvudsaki. med M:s musik på programmen, de s. k. Peterborough Festivals. — M:s föreläsningar vid Columbia Univ. utg. 1911 av W. J. Baltzell under tit. Critical and historical essays. Verk för ork.: De symf. dikterna Hamlet och Ophelia op. 22 (1885), Lancelot and Elaine op. Edward MacDowell. 25 (1888) samt Lamia op. 29 (1888—89); The Saracens och The lovely Alda, 2 satser till en Roland-symf. op. 30 (1891), 2 sviter: nr 1 op. 42 (1891—93) och nr 2 (Indian) op. 48 (1896); 2 pianokons.: a-moll op. 15 (1884) och d-moll op. 23 (1889), Romance för violoncell och ork. op. 35 (1888). Verk för piano: Drei Poesien op. 20 (1886) och Mondbilder op. 21 (1886; efter H. C. Andersen), båda för piano 4 händer; 4 sonater: Sonata tra-gica op. 45 (1893), Sonata eroica op. 50 (1895), nr 3 (Norse) op. 57 (1900) och nr 4 (Keltic) op. 59 (1901); 2 Modern suites op. 10 (1882) och op. 14 (1883), Twelve studies op. 39 (2 h., 1890), Zwölf Virtuosen-Etüden op. 46 (1894), saml. av pianostycken, däribl. Forest idyls op. 19 (1884), Woodland sketches op. 51 (1896), Sea pictures op. 55 (1898) och New England idyls op. 62 (1902). — Technische Übungen (2 h., 1893, 95). Vokalmusik: Körsånger samt omkr. 40 solosånger, däribl. Menie ur Two songs (R. Burns) op. 34 (1889), Thy beaming eyes ur Six love songs op. 40 (1890), The sea ur Eight songs op. 47 (1893) och The swan bent low to the lily ur Four songs (egna texter) op. 56 (1898). — M:s op. 1—7 äro utg. under pseud. E d g a r Thor n(e). Litt.: L. Gilman E. M. ... (1908); E. F. Page, E. M. ... (1910); O. G. Sonneck, Catalogue of first editions of E. M. ... (1917); J. F. Porte, A great American tone poet: E. M. (1921); W. H. Humiston, M. (1921); J. F. Cooke, E. M.... 761 762