MALMGREN miniatyrer för kör a cap., bl. a. Månsken och Gammal nederländare (B. Bergman); f. ö. Te Deum för kör och orgel (1945), Kontrabasen (S. Siwertz) för manskör och piano, stråkkvartett (1943), violinsonat (1941), saxofonkvartett (1942) m. m. B. W-r Malmgren, Gert Olof Sigurd, dansör och koreograf (f. 1916 28/3), en av de jämförelsevis få svenska dansartister som huvudsaki. varit verksamma i utlandet och där vunnit sina största framgångar. M. utbildades av S. Tropp, Eugenia Eduar-dova m. fl. och framträdde i Sverige 1937— 39 tills, m. Ronny Johansson och Lulli Svedin; turnerade efter stud, för Olga Preo-brasj enska med Jooss-baletten i Storbritannien samt Nord- och Sydamerika (1939—41) och var 1942—46 solist, koreograf och lärare i Rio de Janeiro. Efter att 1946—48 ha uppträtt i Sthlm och gjort turnéer i Danmark med Nini Theilade, i Finland med Eva Hemming, hade han 1949 engagemang vid Teatro Municipale i Rio de Janeiro; knöts 1950 till Internat. Ballet i England. K. R-n Malmgren, Fritz Gunnar Härjulf, flöjtist (f. 1916 16/ii), apotekare, blev 1950 1. flöjtist i Gävleborgs läns orkesterförening i Gävle. M. stud, för Achatz och vid MH i Sthlm och var 1946—50 1. flöjtist i Norrköpings orkester-fören.; har varit solist med ork. även i radio. Malmquist, Judith, ->Frumerie, G. de. Malmsjö, Johan Gustaf, pianofabrikör (1814—91), gr. 1843 i Gbg en pianofabrik, som blev ab. 1906 (J. G. Malmsjö ab. Pianofabrik; kungl. hovleverantör 1893) och 1917 uppgick i Ab. ->Förenade Piano- & Orgelfabriker. — AssMA 1853. Fabriken förestås från 1934 av Alexis Andersson (f. 1875). Malmsjö-instr. räknas sedan länge till vårt lands bästa och åtnjuta dessutom internationellt anseende. Å. B. Malmsten, Bengt Wilhelm, oboist (f. 1910 31/s), sedan 1938 1. oboist i Gbgs orkesterförening. Elev av H. Munch och Felumb i Khmn anställdes M. 1937 som 1. oboist i Nordv. Skånes orkesterfören.; har varit solist m. ork. och i radio. H. M-g Malmsten, Georg, finländsk populär musiker (f. 190 2 27/«). Utbildad vid MK i Hfors har M. vunnit stor popularitet med revyer, barn- och dansmusik samt genom egna framträdanden som sångare och danskapellm. Leder sedan 1948 Polisernas musikkår i Hfors. E- B. Malmö, Sveriges tredje stad, residens-och stapelstad i Malmöhus län vid Öresund och viktigt industricentrum (189 232 inv. 1950), har först på 1900-t. nått betydelse även som musikort. M. omnämnes som stad 1275; dess äldsta musikhistoria är främst knuten till kyrkorna, av vilka S:t Petri byggdes på 1300-t. Som utpräglat merkantilt centrum upplevde staden sin glanstid kring nya tidens början men gick efter införlivandet med Sverige 1658 betydligt tillbaka. Musiken var under tiden härefter och fram till 1800-t:s början huvudsaki. i händerna på organister och kantorer i de båda huvudkyrkorna samt på stadsmusikanterna; den sistn. institutionen indrogs 1811. Från 1800-t:s början finnas de första vittnesbörden om offentliga konserter. Malmö musiksällskap bildades på 1820-t. och upplevde efter rekonstruktion på 60-t. en glanstid under J. A. Cyréns ledning med en kör på ca 80 personer men nedlades 1885. Teatern, som hade traditioner från danska tiden, nybyggdes 1809 och gästades av resande operasällskap; periodvis existerade här även en egen teaterorkester. Malmö stadsteater har även i viss utsträckning odlat opera och operett (kapellm. från 1947 S.-Ä. Axelson). Bland körer från 1800-t. må nämnas Par Bricoles manskör, gr. 1878. Sedan O. Lindblads tid gästas staden ofta av de lundensiska studentsångarna. Är 1882 inleddes de årl. julkonserterna i S:t Petri kyrka under medverkan av orkester och kör, en institution, som bibehållits in i senaste tid. På A. Halléns initiativ bildades 1903 Sydsvenska filharm, fören., under hans ledning till 1907, vilken föregåtts av Malmö musikförening, där A. Berg var dirigent 1898—1902. Bland ledare för filharmonin efter Hallén märkas T. Aulin (1907—08), Berg, F. Neruda, R. Henneberg (1914—20) samt W. Meyer-Radon (1926—42). övriga ork. voro Malmö symfoniorkester och Malmö orkesterfören., vilka leddes av Henneberg 1912—15 resp. 1916—21. Är 1921 gr. Malmö musiksällskap, som f. n. dirig. av J. Nauman. Sin främsta konsertinst. erhöll M. 1925 i Stiftelsen Malmö konserthus, vars orkester stått under ledning av Meyer-Radon (1925—30), G. Schnéevoigt (1930—47) och S.-Å. Axelson (sedan 1947). För operetten har tidvis Hippodromteatern haft stor betydelse. Kammarmusiken fick en högborg i den av S. Smith 1910 bildade kammarmusikfören., som 1920 konstituerade sig som Sydsvenska kammarmusikfören.; dess namn är sedan 1928 S. 795 796